Krisberedskap i fokus på Nordiska rådets 73:e session

20.10.21 | Nyhet
Christine Peterson/SIPA/Ritzau Scanpix
Photographer
Christine Peterson/SIPA/Ritzau Scanpix
Vad har Norden lärt av coronakrisen och hur ska det nordiska kris- och beredskapssamarbetet stärkas framöver? Det är ett bärande tema på Nordiska rådets session i Köpenhamn den 1-4 november. I år hålls sessionen fysisk efter att förra året ha varit digital.

Pandemin och samarbetet lyfts bland annat fram på toppmötet mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna den 3 november. På toppmötet har rådets medlemmar möjlighet att debattera direkt med statsministrarna i plenum.

- Toppmötet med statsministrarna blir det viktigaste inslaget på sessionen. Där ska vi diskutera vad vi kan lära av coronakrisen, hur vi kan samarbeta bättre innan vi till exempel stänger våra gränser, hur vi kan undgå att stänga gränser och hur vi kan hjälpa varandra i stället för att ställa till problem för varandras medborgare. Vi är skyldiga våra medborgare att vara bättre förberedda inför nästa kris, säger Nordiska rådets president Bertel Haarder.

Lista på uppmaningar till statsministrarna

Inför toppmötet har Nordiska rådets presidium tagit fram en lista över konkreta förslag till bättre krissamordning som de vill att statsministrarna tar ställning till i debatten.

Bland annat uppmanar rådet statsministrarna att arbeta för ett nytt nordiskt avtal om beredskapssamarbete och krishantering, som går i linje med övriga avtal om till exempel socialförsäkringar och den gemensamma arbetsmarknaden.

Nordiska rådet efterlyser också en likartad eller gemensam nordisk krisberedskapslag, alternativt en harmonisering av krisberedskapslagarna i de nordiska länderna. Dessutom vill rådet ha en ny nordisk beredskapsenhet genom att stärka och bygga ut redan existerande nätverk och institutioner.

I tillägg föreslår rådet en genomlysning och revidering av alla nordiska avtal för att kunna nå målen i den nordiska visionen 2030, att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Krisberedskap är också ett genomgående tema i en i en rad så kallade betänkanden som sessionen behandlar onsdagen den 3 november. Godkänns de så blir de rekommendationer som ges vidare till de nordiska regeringarna.

Natos generalsekreterare besöker sessionen

Försvars- och säkerhetspolitik är ett annat ämne som lyfts på sessionen. Det sker främst i samband med besöket av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som är inbjuden gästtalare. Stoltenberg håller ett inlägg inför Nordiska rådet samma dag som toppmötet. Efter talet följer en fösvarsdebatt i plenum.

Nordiska rådets vicepresident Annette Lind ser fram emot Stoltenbergs besök. 

- Jag gläder mig mycket till att träffa min partikamrat Stoltenberg. Jag är själv utrikespolitisk ordförande i det socialdemokratiska partiet, så det betyder riktigt mycket för mig att höra vad generalsekreteraren har att säga. 

Den 73:e sessionen arrangeras i Christiansborg i Köpenhamn. Alla plenumdebatter streamas live (länk följer senare).

FAKTA:

- Nordiska rådets session samlar politiker från hela Norden. På plats är bland annat Nordiska rådets medlemmar, nordiska statsministrar och flera andra nordiska ministrar samt internationella gäster.

- Sessionen arrangeras varje år på hösten och i år är det den 73:e sessionen i ordningen. 

- Sessionen öppnas officiellt kl. 14 (dansk tid) tisdagen den 2 november, men redan dagen innan startar den med bland annat partigruppsmöten. Sessionen avslutas torsdagen den 4 november kl. 16.

- På den sista mötesdagen väljs president och vicepresident för 2022. De kommer från Finland, som innehar presidentskapet för Nordiska rådet 2022.

- Nordiska rådet är en organisation för det officiella samarbetet mellan de nordiska parlamenten. Rådet har 87 medlemmar som kommer från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samt Färöarna, Grönland och Åland.