Natos generalsekreterare är gäst på Nordiska rådets session

Nordiska Rådets president Bertel Haarder räknar med att generalsekreterarens tal kommer att inspirera till en livlig debatt om behovet av ytterligare fokus på gemensamma nordiska säkerhets- och krisstrategier.

På rådspresidiets septembermöte diskuterades flera ärenden med direkt koppling till krisberedskap. Presidenten konstaterar att detta numera är snarare regel än undantag. 

Han understryker att det har en stor symbolisk betydelse att Natos generalsekreterare talar i Nordiska rådet.

- Under det kalla kriget hade det varit otänkbart att diskutera försvarspolitik och invitera Natos generalsekreterare till Nordiska rådet, säger Bertel Haarder. Men försvarssamarbetets betydelse har vuxit. Idag är det nordiska försvarssamarbetet organiserat i Nordefco. Nordatlanten och Arktis har fått större betydelse i vårt samarbete, både med tanke på miljö, trafik och inte minst säkerhet. Det blir spännande att höra Jens Stoltenbergs tankar.

Nordiska rådets vicepresident, Annette Lind, är också förväntansfull inför besöket.

-Det nordiska samarbetet skapar värde för länderna och bygger på våra gemensamma värderingar. När världen brinner måste Norden utnyttja sin globala position, och vara en förebild. Jag ser därför fram emot att Nordiska rådet får möjlighet att diskutera försvars- och säkerhetspolitik med Natos generalsekreterare på sessionen i Köpenhamn, säger Annette Lind.  

Som tidigare statsminister i Norge har Jens Stoltenberg självfallet en djupgående kunskap om Norden, och de förhållanden som råder i vår region.

-Norden som region kännetecknas av fred och stabilitet, säger generalsekreterare Stoltenberg. Nato är en bidragande orsak till det, tillsammans med våra allierade och våra nära samarbetsparter.

-Coronapandemin har gjort oss ännu mer uppmärksamma än tidigare på att vi verkligen har anledning att effektivera vår gemensamma krisberedskap, betonar Nordiska rådets president. Följande kris kan se helt annorlunda ut än denna och det självklart att vi har bättre förutsättningar att hantera de problem som uppstår om vi agerar gemensamt.

-Nordiska rådet enades om en samhällssäkerhetsstrategi år 2019, och vi har sedan dess arbetat hårt för att de förslag som ingår i den skulle implementeras, konstaterar Bertel Haarder. På presidiemötet diskuterades t.ex. tanken på ett gemensamt nordiskt krisberedskapslager. Det är ett förslag helt i linje med de tankar som finns i strategin.

På presidiemötet behandlades också de förhandlingar som för tillfället pågår mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet gällande budgeten för 2022. Nordiska rådet motsätter sig bl.a. nedskärningarna i kultur- och utbildningsanslagen. Det slutliga budgetförslaget läggs fram för Nordiska rådet på sessionen i november.