Norden pådrivande för globalt plastavtal

Plastnedskräpning av haven är ett världsomspännande miljöproblem som hotar liv och ekosystem och påverkar bland annat fiske, sjötransporter, friluftsliv och turism.

Problemet är erkänt av världens länder, men det saknas fokus på behovet av en starkare och mer bindande global styrning.

– Vi behöver en kursändring där diskussionerna börjar handla om vad världen kan åstadkomma tillsammans. Det finns inget land som klarar av att lösa detta på egen hand, säger Norges klimat- och miljöminister Ola Elvestuen. Norge har tagit initiativet till en ny nordisk plastdeklaration som godkändes av de nordiska miljöministrarna på Island den 10 april.  

I deklarationen föreslår miljöministrarna att det utformas ett globalt plastavtal för att skydda haven. Ministrarna betonar att problemet är världsomspännande till sin natur och att det finns ett behov av att vidta kraftfullare åtgärder globalt för att komma vidare. 

I deklarationen, som bland annat skickas till EU:s styrande organ, FN:s miljöprogram, G7 och G20, ber man också Nordiska ministerrådet att utforma en studie som ska se på vilka konkreta element som bör ingå i ett globalt avtal om att bekämpa havens nedskräpning med mikroplast och plast.

I mars bestämde FN:s fjärde miljökonferens (UNEA-4) att den mellanstatliga processen kring havens nedskräpning och spridning av mikroplast ska fortsätta och att den expertgrupp som tillsattes för att se på starkare globala styrningsstrukturer ska fortsätta sitt arbete.  

Den nordiska rapporten ska överlämnas till expertgruppen innan den möts igen i slutet av 2019. Rapporten kommer också att vara ett nyttigt inspel till EU:s arbete med att stärka sina positioner inför FN:s femte miljökonferens 2021.

– Norden ska vara en föregångsregion på att minska plastens miljöpåverkan. Med denna deklaration fortsätter vi också att ta globalt ledarskap, säger Guðmundur Ingi Guðbrandsson, miljöminister i Island som har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2019.