Fredrik Karlström (Hovedindlæg)
Informasjon
Fru president,
De nordiska länderna har som ni vet en lång tradition av politiskt samarbete.
Vi har en gemensam historia, likheter i de sociala välfärdssystemen och den demokratiska regeringsformen.
Norden är en region med tillväxt och utveckling, men det finns skillnader i välstånd både mellan och inom de nordiska länderna.
Regionalpolitik handlar om att investera i människor. Det är den politik som syftar till att skapa balans mellan olika delar av en stat eller en region.
Traditionellt har regionalpolitiken, särskilt i de nordiska länderna, varit inriktad på att omfördela resurser mellan olika regioner och att genom industrietableringar ekonomiskt skapa tillväxt i de delar av landet som drabbats av utflyttning och arbetslöshet. De senaste 10-15 åren har det dock skett en omsvängning i regionalpolitiken. Idag ligger fokus i större utsträckning på att möjliggöra regionala initiativ och samla olika aktörer i regionerna för att skapa tillväxt.
Den gemensamma nordiska regionalpolitiken fokuserar på att skapa bättre livsvillkor i hela Norden och bidra till utveckling av hela nordens innovativa förmåga och ekonomiska tillväxtpotential.
Den nordiska regionalpolitiken ska hjälpa regionerna att bättre utnyttja sin potential, stärka konkurrenskraften och öka sysselsättningen. Viktigt är dock att påpeka att regionalpolitiken måste samverka med andra politikområden för tillväxt och utveckling och göra de nordiska länderna och regionerna mer konkurrenskraftiga och attraktiva för investeringar.
Men de regionala förutsättningarna och utmaningarna ser olika ut. Högre arbetslöshet leder till förutom förödelse för individen ökade kostnader för samhället och minskande skatteintäkter som får tydliga konsekvenser för vård, skola och omsorg, otillräcklig service och på sikt lägre tillväxt.
Genom att öka tillgänglighet och förbättra infrastrukturen t.ex. genom att se till att det finns snabbare internet, utbyggnad av IT-struktur baserad på fiber, och uppmuntra till innovation och företagande kan fler och bättre jobb skapas. Genom ökad sysselsättning och ökat företagande kan den negativa trenden ofta vändas.
Det regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016 har tagits fram under det Norska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. Det behandlades av de nordiska ministrarna för närings-, energi- och regionalpolitik i oktober 2012. Samarbetsprogrammet anger riktlinjerna för det nordiska regionalpolitiska samarbetet under de kommande fyra åren. Det kompletteras varje år av ett ordförandeskapsprogram med prioriterade initiativ för det kommande året.
Målet med samarbetsprogrammet är en hållbar regional tillväxt i hela Norden, att lokala, regionala och centrala myndigheter i Norden ska bli inspirerade av goda lösningar samt att ge ökad kunskap och underlag för vidareutveckling av regionalpolitiska perspektiv och initiativ.
Den nordiska regionalpolitiken omfattar utvecklings- och innovationspolitik, välfärds- och demografiutveckling, utmaningar för ett hållbart samhälle och internationellt regionalt samarbete.
De nordiska regionalministrarna har valt att fokusera sitt arbete till tre huvudsakliga insatsområden.
Ni hörde statsministrarna under toppmötet i tisdags återkommande nämna den demografiska förändringen framöver som en av de största utmaningarna vi har för vår välfärd. Vi blir allt fler som blir allt äldre, vilket givetvis förändrar försörjningskvoten. Statistiskt lever en flicka som föds idag tills hon blir 100 år gammal. Detta är givetvis något som är glädjande men även något som är en stor utmaning och kommer tvinga fram ett nytänkande i förhållande till välfärdstjänster. Detta område har en klar regional dimension.
En annan stor utmaning gäller Arktis som står inför en våldsam utveckling som sätter hela denna del av världen under stor press, både miljömässigt och samhällsmässigt. Denna utveckling måste ske på ett hållbart sätt, klimatförändringen medför stora utmaningar men öppnar även upp för många nya affärsmodeller. En genomtänkt regional politik kan länka olika politikområden samman och bidra till en hållbar utveckling i Arktis.
Statsministrarna pekade även på grön tillväxt och en grön omställning som en nödvändighet om vi i Norden ska klara av att bevara vår höga levnadsstandard. Här kan våra olika regioner göra skillnad.
Vilka insatser föreslår då ministerrådet?
Inom en regionalt hållbar välfärdsutveckling ska programmet stödja insatser för den demografiska utvecklingen, vidareutveckling av offentliga och privata tjänster, ökad attraktivitet för lokalsamhällen och mobilisering av arbetskraft samt att underlätta för att rekrytera och behålla arbetskraft med relevant kompetens.
Inom En hållbar näringslivsutveckling i Arktis ska programmet stödja och utveckla framtidsscenarier för en hållbar näringsutveckling gällande möjligheterna med fiskeriresurserna, olja och gas samt mineralfyndigheterna men även sett ur ett turistiskt perspektiv. Viktigt är det som tidigare påpekats här i dag om hållbarhetsdimensionen i det programmet. Programmet ska även bidra till en vidareutveckling av den politiska debatten genom ökat kunskapsunderlag.
Inom grön tillväxt i alla regioner ska programmet bidra till utveckling av mer kunskap om förutsättningarna för miljöinriktat entreprenörskap och innovation samt utveckla exempel på hållbara stads- och bymönster som kan vara goda modeller för olika regioner i Norden och Europa. Förnyelsebara resurser är svårare att ta tillvara i storstäderna, men förutsättningarna finns i glesbygden med framförallt vind och biomassa som en oerhört viktig resurs.
Regionalpolitik handlar om att skapa förutsättningar för att människan ska kunna utveckla sina egen regioner, det handlar alltså om ökad infrastruktur, IT-utbildning och satsningar på välfärdstjänster.