Ukrainadebatt förlängde temasessionen
Försvars- och utrikespolitik är inte en formell del av det nordiska samarbetet, vilket inte hindrar att man kan bereda den typen av frågor, och under temasessionen blev debatten intensiv om hur Nordiska rådet skulle kunna visa sitt stöd för demokratiseringsprocessen i Ukraina.
- Det här är unik situation i världen och en unik situation för oss, sa årets ordförande Karin Åström, (S) i sitt inledningsanförande, och hon stöddes av vice ordföranden Hans Wallmark (M), som betonade vikten av debatt eftersom det i det nordiska samarbetet inte finns någon manual för situationer som den nu aktuella.
Flera talare lyfte det historiska perspektivet och menade att något liknande det som nu händer i Ukraina inte har hänt sedan andra världskriget, och att det är 25 år sedan murens och Sovjetunionens fall. De nordiska länderna var de första att erkänna de fria baltiska staterna, och i den andan menade man att det nordiska samarbetet nu bör agera. Det skulle dessutom vara helt i linje med EU, Nato och respektive nordiskt land.
- Vi är inte en försvars- eller utrikespolitisk union men en värdegemenskap som verkar i kraft av tron på folkrättens fundament, sa Hans Wallmark.
Flera av temasessionens talare hänvisade till de folkrättsliga grunderna för en reaktion på vad som ,händer i Ukraina. Det nordiska samarbetet, som föddes i skuggorna av det andra världskriget och det följande kalla kriget, har visat att demokrati och fredligt samarbete är något som gagnar människors frihet och länders utveckling.
Det nordiska samarbetet har sedan flera år en vital dialog med parlamentariker och andra nätverk i Ryssland.
- Det är av största vikt att denna dialog försvaras och bevaras så långt det går, menade Bertel Haarder (V). Vi kan visa hur en öppen dialog är en fundamental fri- och rättighet i ett demokratiskt samhälle.
Temasessionens uttalande rörande det aktuella läget i Ukraina.