Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Swedish.

Jobb i Norge löser inte svensk arbetslöshet

03.03.14 | Nyhet
Det är bra om det blir enklare för unga svenskar att ta jobb i Norge, men för unga i utanförskap krävs helt andra åtgärder. Det var slutsatsen under seminariet om utbildning och arbetsmarknad för unga i Norden.

I riksdagens första kammarsal samlades en rad experter och debattörer i torsdags eftermiddag för att diskutera vad man kan göra för att underlätta för unga människor att etablera sig i arbetslivet. Seminariet handlade om de som står längst ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna att flytta för att få arbete.

Maria Noleryd, utredare på NFS, Nordens Fackliga Samorganisation, varnar för en övertro på att jobb i Norge ska lösa alla problem i Sverige, särskilt när det gäller så kallade svaga grupper.

- I Norge är det de som har funktionsnedsättning som har svårast att få jobb och det finns de som menar att de konkurreras ut av svenskar. Så det är inte någon lösning för personer i Sverige med funktionsnedsättning att de bussas till Norge.

José Perez Johansson, projektledare för Jobbresan som hjälpt unga svenskar att jobba i Norge, instämmer.

- Det är en liten andel långtidsarbetslösa som får jobb i Norge. Det är de starkaste individerna som åker dit.

Psykisk ohälsa bland unga ökar
I de nordiska länderna finns en gemensam problematik med personer som varken studerar eller arbetar. För deras del spelar inte tillgången på arbete så stor roll. Deras situation verkar inte påverkas av om det är lågkonjunktur eller högkonjunktur, säger Lidija Kolouh-Söderlund, som leder Nordens Välfärdscenters nystartade projektet ”Unga i Norden”. Hon efterfrågar långsiktiga strategier och gärna gemensamt på nordisk nivå.

- I Sverige är det varje år 10 procent som kräver extraordinära insatser. Tänk om man kunde hitta långsiktiga samarbetsmodeller. Idag har vi tillfälliga lösningar för det som är ett permanent problem.

En av Lidija Kolouh-Söderlunds egna uppgifter är att se varför så många av dem som har aktivitetsersättning (förtidspension) lider av psykisk ohälsa. Hon ska göra en nordisk komparativ analys, eftersom problemet finns i hela Norden och det ser ut som att den psykiska ohälsan ökar.

- Det har hänt något med den psykiska hälsan. Det verkar som att ångest, depression, utsatthet för mobbning och ensamhet ökar i den yngre befolkningen, säger Terje Olsen, Nordens Välfärdscenter, projektledare för Nordisk kunskapsbank om att förebygga skolavhopp.

Beatrice Clark, projektledare, Fryshuset/Unga utanför arbetsmarknad träffar dagligen dem som står längst från arbetsmarknaden. Hon betonar att det är viktigt att inte se det här som en svag grupp.

- Det här är en grupp som har massa strategier för att hantera sin situation. Det handlar också om hur man samhället ser på dem. De här personerna har samma drivkrafter som topparna i näringslivet. De behöver bara ändra från destruktivitet till att använda sin energi på ett positivt sätt.



Lidija Kolouh-Söderlund tycker också att det är viktigt att påpeka att för hela ungdomsgruppen så ser situationen väldigt ljus ut.

- Vi har aldrig haft så välutbildade unga i Norden som nu och det går väldigt bra för de flesta. Även om det är ont om bostäder och osäkra anställningar. När man närmar sig 30 år brukar alla pusselbitar ha fallit på plats.

Är den norska arbetsmarknaden lösningen?
Viktor Nord är en av de svenskar som åkt till Norge för att snabbare etablera sig i arbetslivet. Väl där fick han flera jobberbjudanden men hamnade ändå i en hopplös situation. Han fick inte något jobb för att han saknade skattekort och han fick inte skattekort för att han inte hade jobb.

- Till slut löste det sig genom att jag blev inskriven på Manpower.

Nu driver han själv en rekryteringsfirma som matchar norska företag som söker arbetskraft och unga svenskar som söker arbete. Företaget har vuxit och har nu sju anställda. Han tillbakavisar uppgifterna om att det har blivit svårare att få jobb i Norge.

- Man måste titta utanför Osloområdet. I andra städer, som Bergen, Stavanger och Trondheim finns företag som inte klarar att växa om det inte kommer arbetskraft utifrån.

Han vill se förändringar som underlättar för flera att flytta till jobb i Norge, som att det blir enklare att få yrkescertifikat i Norge och att i arbetsmiljölagen göra det möjligt att jobba längre dagar så att pendlare kan välja att arbeta måndag – torsdag.



Maria Noleryd, NFS, vill också få bort hinder för dem som vill arbeta i ett annat land men sätter samtidigt upp en varningens finger för jobbflyttar till Norge.  

- Det får inte vara så att flytt till ett annat land är enda lösningen för unga i Sverige. Det behövs en diskussion om framtidsmöjligheter i Sverige, säger hon.

Seminariet arrangerades av Nordiska rådets svenska delegation, Norden i Fokus, Hallå Norden och Föreningen Norden

Föredragshållare:
Mattias Nilsson, departementssekreterare, Arbetsmarknadsdepartementet
Terje Olsen, projektledare, Nordens Välfärdscenter
Nordisk kunskapsbank om att förebygga skolavhopp
Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare för "Unga in i Norden", Nordens Välfärdscenter, (tidigare på Ungdomsstyrelsen)
Temagruppen Unga i arbetslivet

I panelen
José Perez Johansson, projektledare, Jobbresan
Viktor Nord, vd, Sverige - Norge.se
Beatrice Clarke, projektledare, Fryshuset/Unga utanför arbetsmarknaden
Maria Karlman Noleryd, utredare, Nordens Fackliga Samorganisation