300. Mikko Kinnunen (Indlæg)

Hyvät pohjoismaiset ystävät! Kansanopistot ovat tärkeä osa pohjoismaista koulutusta, kulttuuria ja kansansivistystä. Ne osallistuvat aktiivisesti yhteiskuntiemme kehittämiseen, vahvistavat koulutuksen ja sivistyksen tasa-arvoa ja integroivat uusia kansalaisia yhteisöömme.

Pohjoismaissa on 384 ketterästi toimivaa kansanopistoa. Ne rakentavat vapaasti monipuoliset opinto-ohjelmansa, joissa opiskelee 57 700 opiskelijaa vuodessa. 

Olen toiminut reilut 23 vuotta kansanopiston rehtorina Suomessa Reisjärvellä. Viisi lastani on käynyt kansanopiston. Minulla on ollut monta hienoa opiskelijaa Ruotsista ja Norjasta. He olivat huippuhienoja nuoria. Opimme toisiltamme paljon, rakensimme siltaa Pohjoismaiden välille. 

Valiokunnan ehdotus mahdollistaa sen, että nuoret voivat itse valita, missä ja millaisissa kansanopistoissa he haluavat opiskella toisessa Pohjoismaassa.

Ehdotus mahdollistaa sivistyksen. Tämä sivistys on ihmisenä olemista, kasvamista omaan täyteen mittaansa, tapa elää yhteisöissä. Se on taito ymmärtää itseä ja muita. Sivistys jää jäljelle, kun ihmisestä riisutaan kaikki muu pois. 

Pohjoismaat panostavat 550 milj. euroa vuodessa kansanopisto-opiskeluun. Se ei mene turhaan. Opiskelijoiden liikkuvuuden edistäminen antaa hyvää vastinetta pohjoismaisten veronmaksajien rahoille.

Kannatan ja keskiryhmä kannattaa lämpimästi tätä ehdotusta.

Skandinavisk oversættelse:

Bästa nordiska vänner! Folkhögskolorna är en viktig del av nordisk utbildning, kultur och folkbildning. De deltar aktivt i att utveckla våra samhällen och öka jämlikheten i utbildningen och bildningen och integrerar nya medborgare i vårt samhälle.

Det finns 384 flexibelt fungerande folkhögskolor i de nordiska länderna. De skapar självständigt sina mångsidiga studieprogram för 57 700 studerande årligen. 

I drygt 23 år har jag varit rektor för folkhögskolan i Reisjärvi i Finland. Mina fem barn har gått folkhögskolan. Jag har haft många utmärkta studerande från Sverige och Norge. De var jättefina unga människor. Vi lärde oss mycket av varandra, byggde broar mellan de nordiska länderna. 

Utskottets förslag gör det möjligt för unga att själva välja var i Norden och vid vilket slag av folkhögskolor de vill studera.

Detta förslag möjliggör bildning. Denna bildning handlar om att vara människa, att utveckla sin fulla potential, att leva i ett samhälle. Det handlar om förmågan att förstå sig själv och andra. Bildningen kvarstår även om en människa fråntas allt annat. 

De nordiska länderna satsar årligen 550 miljoner euro på folkhögskolestudier. Det är inte i onödan. Att främja rörligheten bland studerande ger de nordiska skattebetalarna valuta för sina pengar.

Jag och mittengruppen stöder varmt detta förslag.