Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Svensk.

Kamp mot social dumpning är en kärnfråga för den Nordiska arbetsmarknaden, anser näringsutskottet

25.06.15 | Nyhet
Pyry Niemi
Fotograf
Magnus Fröderberg/norden.org
Om Norden återigen ska bli en pionjär på att utveckla en gemensam arbetsmarknad, behöver regeringarna sätta stopp för social dumpning och svartarbete. Den markeringen gjorde Nordiska rådets näringsutskott vid sitt möte igår.

Nu pågår arbetet för fullt med att plocka fram 10-15 konkreta förslag på hur den nordiska arbetsmarknaden ska förbättras under den kommande fem- till tioårsperioden.

Strategisk genomlysning av arbetsmarknaden

När de nordiska arbetsmarknadsministrarna i november i fjol bestämde sig för att göra en ”strategisk genomlysning” av arbetsmarknaden, gav de uppdraget till Poul Nielson, dansk socialdemokratisk ex-minister och tidigare EU-komissionär.  Poul Nielson reser just nu runt och träffar arbetsmarknadens parter, forskare och politiker i alla de nordiska länderna för att samla in kunskap och förslag.

Parlamentarikerna i det nordiska näringsutskottet var några av dem som först fick chansen att ge Poul Nielson idéer och inspel. Utskottet lyfte först och främst fram kampen mot oschyssta villkor för utländsk arbetskraft.

- En fråga som berör oss alla är att det kommer människor till Norden som vill arbeta här men som behandlas illa. Företagen utnyttjar dem som svart arbetskraft. De får sämre löner, sämre arbetsmiljö, sämre pensioner och försäkringar. Vi måste ta ett gemensamt grepp på det i Norden, sa Pyry Niemi (Socialdemokraterna), utskottets svenska ordförande.

En fråga som berör oss alla är att det kommer människor till Norden som vill arbeta här men som behandlas illa. Företagen utnyttjar dem som svart arbetskraft. De får sämre löner, sämre arbetsmiljö, sämre pensioner och försäkringar. Vi måste ta ett gemensamt grepp på det i Norden, sa Pyry Niemi (Socialdemokraterna), utskottets svenska ordförande.

Press på den nordiska modellen

Historiskt sett är den gemensamma arbetsmarknaden Nordens mest lyckade samarbetsprojekt. Men i nutid saknas det inte problem att ta tag i. Låga löner och dåliga arbetsvillkor för migrantarbetare är nästan lika utbrett här som i övriga Europa.

Integrationen av Öresundsregionen har stannat av, bland annat för att det kvarstår en lång rad gränshinder. Dessutom drar EU-samarbetet de nordiska länderna åt ett, för många, oönskat håll när det gäller kollektivavtalens ställning och makten över lönebildningen.

 - Det finns en press på den nordiska modellen, bland annat genom en rad avgöranden i EU-domstolen, sa Poul Nielson och syftade bland annat på Laval-domen.

Heidi Nordby Lunde (Höyre), från Norge, sa att genomlysningen bör innehålla förslag om hur man skapar större rörlighet på arbetsmarknaden, och hur det nordiska utbildningssystemet ska hänga med när kompetenskraven växlar i hög takt. - Inom en period på 20 år kommer omkring en tredjedel av våra arbetsplatser att vara automatiserade. Hur organiserar vi ett livslångt lärande så att vi inte står utan kompetens till de nya jobben?

Poul Nielson avslöjade att han själv har en tanke om en obligatoriskt efterutbildning för vuxna.

Anders Eriksson (Ålands Framtid) föreslog att genomlysningen ska ha fokus på ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. - Det är näst intill omöjligt för unga att komma in. Jag tror att lärlingssystem är enormt viktigt, liksom examensbehörigheten. Har du en utbildning i Sverige är du inte per automatik kompetent i Finland eller Norge. Det är ett gränshinder som vi måste riva.  

Poul Nielson ska lämna sina slutsatser till de nordiska arbetsmarknadsministrarna i november.