Rätt jobbåtgärder sänker flyktingnotan

Även om flyktingar kommer snabbt i jobb riskerar integrationsprocessen att försämras igen efter fem till tio år. De här lite oväntade resultaten presenteras i den senaste Nordic Economic Policy Review från Nordregio, som lanserades i Köpenhamn den 26 april 2017.  

- Skillnaderna mellan invandrare och norskfödda på arbetsmarknaden borde bli mindre ju längre invandrarna bor i Norge. Men vi finner att det motsatta sker. Efter fem till tio år ökar gapet, säger Knut Røed, medförfattare till den norska forskarrapporten i tidskriften.   

Största risken att tappa fotfästet på arbetsmarknaden löper människor som kommit från låglöneländer och har låg utbildningsnivå.

De riskerar att få mindre säkra jobb, bli skadade eller sjukskrivna.

Norsk utbildning säkrar jobb i Norge

Invandrare som skaffar sig en norsk gymnasie- eller yrkesutbildning har bättre chanser att bli kvar på arbetsmarknaden i Norge, enligt rapporten.  

- Ett hett politiskt tips är effektivare utbildningssatsningar och att socialförsäkringarna utformas på ett mer jobborienterat sätt, säger Bernt Bratsberg, medförfattare.

I Danmark ökar de nyanländas deltagande på arbetsmarkanden under de första åren, men jobben är uppenbarligen kortlivade, även här försämras integrationen efter omkring tio år i landet.

"Längst ut på kanten"

-  Mycket tyder på att även om flyktingarna kommer i gång snabbt, så sitter de längst ut på kanten av arbetsmarknaden, med stor risk att drabbas av nedskärningar och sämre förutsättningar att ställa om för ett nytt jobb, säger Marie Louise Schultz-Nielsen, som skrivit den danska delen av rapporten.

Resultaten i Norge och Danmark visar att det inte räcker med en politik för att integrera nyanlända. För att de ska få fäste på arbetsmarknaden behövs en långsiktigare och mer uppföljande strategi för att höja utbildningsnivån och förbättra språkkunskaperna.

I Sverige tycks flyktingar få vänta längre på att komma i jobb. Hälften av dem som beviljats asyl har ett riktigt jobb först efter fem år. Här framhåller forskarna framför allt behovet av snabbare validering av utländska examina och fler utbildningsprogram inom bristyrkena.

Arbetslöshet största offentliga kostanden

I en avslutande rapport räknar forskaren Joakim Ruist på vilka effekter flyktingmottagandet får på de offentliga finanserna. Hans poäng är att de största effekterna inte ligger på kostnadssidan, utan på de uteblivna skatteintäkterna till följd av att de nyanlända inte får jobb.   

De nordiska länderna kan alltså sänka kostnaderna för flyktingmottagandet genom att på olika sätt sörja för en säkrare etablering på arbetsmarknaden.

Nordiska ministerrådet har inlett ett samarbetsprogram för att stödja ländernas integrationsarbete. Programmet löper till och med 2018 och har en budget på 40 miljoner kronor.

• Här kan du läsa Nordic Economic Policy Review: Labour Market Integration in the Nordic Countries
• Här hittar du mer information om det nordiska integrationssamarbetet