En myndighet som lärt sig lyssna

Allt började i Norge. Metoden från norska Förändringsfabrikken har inspirerat den svenska Barnombudsmannen att skapa ”Unga direkt”.

I dag har myndigheten träffat nästan 1 800 barn, producerat ca 20 rapporter som bygger på dessa möten och ordnat ett 20-tal möten mellan de deltagande barnen och beslutsfattare.

Fredrik Malmberg, som tillträdde som barnombudsman i Sverige 2008 och slutade sitt uppdrag 2017, berättar varför myndigheten valde att inleda arbetet.

Rättighet för barn, skyldighet för vuxna

- När jag tillträdde som barnombudsman var vanvårdsutredningen i fokus. Då berättade nu vuxna personer om hur de hade vanvårdats i social barnomsorg. Skälet till att det kunde fortgå var att ingen lyssnat på deras röster som barn. Jag tyckte att det var oerhört viktigt att utveckla vår förmåga att låta barn i svåra situationer få komma till tals på sina villkor, säger Fredrik Malmberg.

Att låta barn bilda sig egna åsikter är en rättighet enligt artikel 12 i FN:s barnkonventionen, liksom som att uttrycka dem och få dem beaktade. Det ger samtidigt en skyldighet för vuxna att skapa dessa förutsättningar för barn. Rätten att inte diskrimineras är också en viktig del av att genomföra artikel 12. .

De barn som har deltagit i ”Unga direkt” har alla haft specifika erfarenheter att dela med sig av. Det har till exempel varit barn placerade i familjehem eller på institution, barn i den sociala barnavården, barn med erfarenhet av psykiatrin, barn med föräldrar i fängelse och barn som själva suttit i häkte.

Ottos egen berättelse

Otto sitter i rullstol, eller rulle som han säger, men kan också gå med hjälp av skenor. Han berättar om hur det gick till när han träffade Barnombudsmannen för att berätta om sin situation.

- Vi började med att fika lite och bara prata. Sen gick vi in i ett rum och mamma fick vänta utanför. Jag fick bestämma allt i min egen berättelse själv. Jag ritade bilder om mitt liv och sen spelade de in min röst. Och så la vi ihop det jag sa med bilderna så att det blev en film. Det var väldigt kul.

Processen för ”Unga direkt” är indelad i sex steg. Grunden är att barnen genom kreativa metoder som till exempel kortfilmer eller collage ges möjlighet att berätta om sin situation. I många fall tas det barnen gjort också vidare till direkta möten med beslutsfattare där barnen presenterar det de kommit fram till. Fredrik Malmberg berättar att nästan alla möten där makthavare har fått möjlighet att direkt lyssna på barn i svåra situationer har skakat om.

Omskakande möten

- Vi intervjuade ofta makthavarna och barn före mötena och igen efteråt. Inte sällan trodde de att mötet skulle bli intressant, men att de ändå redan hade bra koll. Efter dialogen betonade nästan alla makthavare att de var omskakade och att de nu såg ett helt annat värde av direkt dialog med de barn som påverkas av besluten, berättar Fredrik Malmberg.

Otto arbetade med sin berättelse under nästan en hel dag och är i dag nöjd och stolt över resultatet.

- När jag ser filmen efteråt känner jag att den var bra och att jag jobbade bra. Det känns skönt och härligt nu efteråt.

• I boken "Do Rights" finns fler inspirerande berättelser om hur man kan göra barn delaktiga i praktiken.