Högre utbildning i Danmark

Højere videregående uddannelser i Danmark
Här hittar du information om universitet, yrkeshögskolor och yrkesakademiutbildningar i Danmark och om hur du söker till dessa om du vill studera i Danmark.

I Danmark erbjuds många olika typer av högre utbildning. De flesta högre utbildningar är antingen universitetsutbildningar, yrkeskandidatutbildningar eller yrkesakademiutbildningar. I regel måste du ha en avslutad gymnasieutbildning för att kunna bli antagen. 

De nordiska länderna har ingått ett avtal om tillträde till högre utbildning i Norden. Avtalet ger alla som bor i ett nordiskt land behörighet att söka till högre utbildning i hela Norden på samma villkor. Om du vill studera i Danmark och bor i ett annat nordiskt land kan du alltså söka till högre utbildning i Danmark på samma villkor som de som bor i Danmark. 

Du kan läsa mer om utbildningar i Danmark i Uddannelsesguiden.

    Universitetsutbildningar

    Universiteten erbjuder 3-åriga kandidatutbildningar (bacheloruddannelser) och 2-åriga masterutbildningar (kandidatuddannelser). Masterutbildningarna är påbyggnader till kandidatutbildningarna. En hel utbildning kan därför ta 5 år.

    Efter en masterutbildning kan man söka en forskartjänst och ta en doktorsexamen (ph.d.-grad).

    En universitetsutbildning har en vetenskaplig bas, där vetenskapliga teorier och metoder utgör grunden för att lära sig ämnet. De ger såväl bred ämneskunskap som djup specialiserad kunskap.

    Yrkesakademier och yrkeshögskolor

    På yrkesakademier (erhvervsakademier) och yrkeshögskolor (professionshøjskoler) kan du ta följande typer av utbildningar:

    • Yrkesakademiutbildningar, som varar från 1½ till 2½ år.
    • Yrkeskandidatutbildningar, som generellt varar från 3 till 4 år.
    • Yrkeskandidatutbildningar som påbyggnadsutbildningar, som varar 1½ år.

    En yrkesakademiutbildning kan man ofta bygga på med en yrkeskandidatutbildning.

    Yrkesakademiutbildningar

    En yrkesakademiutbildning varar i regel 2 år och kallades tidigare en kort högre utbildning. Den innehåller teoretisk undervisning på utbildningsstället och en yrkespraktik på minst 3 månader antingen i Danmark eller utomlands.

    Exempel på yrkesakademiutbildningar är

    • tandsköterska
    • byggtekniker
    • språkofficer
    • multimediedesigner
    • handelsekonom.

    En yrkesakademiutbildning ger titeln AK efter utbildningsnamnet. På engelska är titeln ”AP Graduate in ...”.

    Yrkeskandidatutbildningar

    En yrkeskandidatutbildning varar i regel 3½ år och kallades tidigare en mellanlång högre utbildning. Den består av teoretisk och praktisk undervisning, där praktiken eller den kliniska undervisningen (inom hälsoutbildningarna) pågår i minst 6 månader. Vissa utbildningar har dock längre praktiktid.

    Utbildningarna kan anpassas så att minst de sista 1½ åren kan utnyttjas som påbyggnad på relevanta yrkesakademiutbildningar, av vilka minst 3 månader ska vara praktik.

    Utbildningsställena kan också anpassa självständiga påbyggnadsutbildningar till yrkesakademiutbildningarna. Tillsammans med de behörighetsgivande yrkesakademiutbildningarna ska deras sammantagna längd vara från 3 till i allmänhet 4 år.

    Exempel på yrkeskandidatutbildningar är

    • pedagog
    • grundskollärare
    • skådespelare
    • journalist
    • skeppsofficer
    • sjuksköterska
    • diplomingenjör.

    En yrkeskandidatutbildning ger titeln yrkeskandidat (professionsbachelor). På engelska är titeln ”Bachelor of ...”.

    Övriga utbildningar

    Det finns även andra utbildningsmöjligheter som inte är universitets-, yrkeskandidat- eller yrkesakademiutbildningar. Till exempel inom polisen och försvaret och därtill en rad konstnärliga utbildningar.

    Antagning till högre utbildning i Danmark

    Alla som bor i ett nordiskt land har rätt att söka till högre utbildning i Danmark på samma villkor. Alla sökande med utländsk examen ska dock ansöka senast den 15 mars kl. 12. 

    Studieplatserna är uppdelade i två kvoter: "kvote 1" och "kvote 2". Som nordisk medborgare beaktas din ansökan i både kvot 1 och kvot 2.

    Du kan söka via Optagelse.dk.

    Kvot 1: Ansökan utgående från gymnasieutbildning

    Inom kvot 1 antas du enligt betygsgenomsnittet för den behörighetsgivande examen. Det är det första genomsnittet som gäller, och därför räknas betygen från eventuella senare kompletterande ämnen inte in i kvot 1.

    Även om du efter din gymnasieexamen har förbättrat ditt genomsnitt med hjälp av kompletterande kurser, kan du i Danmark alltså endast använda din ursprungliga examen när du ansöker om studieplats vid en högre utbildning.

    Kompletterande kurser kan eventuellt användas till att uppfylla nivåkrav inom vissa ämnen.

    Kvot 2: Ansökan utgående från tidigare utbildning och andra erfarenheter

    Inom kvot 2 antas du utifrån en bredare, sammantagen bedömning som kan omfatta arbetserfarenhet, kompletterande utbildning, studier vid folkhögskola och liknande, beroende på den enskilda institutionen och utbildningen.

    Merit

    Om du tidigare har avlagt kurser inom en utbildning, kan du ansöka om att få ett eller flera ämnen tillgodoräknade som del i en ny utbildning.

    Du ska alltid fråga om detta på utbildningsinstitutionen.

    Mer information

     

    Fråga Info Norden

    Om du har några frågor, fyll i vårt kontaktformulär.

    OBS! Om du har frågor angående behandlingen av ett specifikt fall, ansökan eller andra personliga omständigheter, vänligen kontakta den behöriga myndigheten.

    Info Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst. Vi ger översikt och genvägar till dem som vill flytta, arbeta, studera, söka stöd eller starta ett företag i Norden.