Informationsutbyte mellan folkregistermyndigheter
Bakgrund
En stor praktisk utmaning för integrerade och mobila nordbor är folkbokföringen. Idag ligger ett stort ansvar hos den enskilde att uppdatera myndigheterna i de länder som är berörda om livssituationen ändras. Det sker exempelvis inget automatiskt utbyte av information mellan de nordiska folkbokföringsmyndigheterna när det gäller avlidna medborgare med dubbelt medborgarskap, äktenskap och skilsmässa, barns födelse, namnändring eller ändring av adress.
En överenskommelse från 1960-talet mellan de nordiska staterna om folkbokföring ska underlätta registrering, samordna och förenkla reglerna om registrering vid flyttning mellan de nordiska staterna. Vidare finns bilaterala avtal om informationsutbyte mellan nordiska länder, men varken dessa eller överenskommelsen är inte anpassade till dagens alltmer integrerade och mobila Norden.
Behovet av ett ökat folkbokföringssamarbete är även en viss koppling till temaområdet och frågan om Digitalisering – tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och identitetsmatchning.
Pågående arbete
Gränshinderrådet har sedan 2022 haft ett fokus ett utökat folkbokföringssamarbete och lyfte frågan till de nordiska regeringarna i ett brev.
Även om Gränshinderrådet i 2024 mottog ett svar från länderna om att det inte fanns enighet om att inleda ett gemensamt arbete med bearbetning av ett avtal/uppdatering av nuvarande nordiska folkbokföringsavtal så har det sedan dess igångsatts ett flertal initiativ och det pågår parallella och relevanta processer för området på nordisk nivå som Gränshinderrådet bevakar:
I samband med det gemensamma regeringsmötet mellan Sverige och Finland den 16 september 2024 antogs en gemensam deklaration om svensk-finländskt samarbete inom en rad områden. I denna konstateras att Sverige och Finland har beslutat att deras respektive experter ska inleda en dialog om förbättrade förfaranden för utbyte av folkbokföringsuppgifter. Deklarationen anger vidare att målsättningen med dialogen är att under 2025 lägga fram en rapport om hur utbytet av folkbokföringsuppgifter kan fördjupas och utökas.
Det finska ordförandeskapsprojektet Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation (en del av The Cross Border Data Exchange Project) från 2021 syftar till att skapa en gemensam modell och praxis för att förbättra och effektivisera gränsöverskridande datautbyte mellan myndigheter i Norden och Baltikum. Målet är att utveckla en driftmodell som bidrar till smidigare gränsöverskridande mobilitet och vardag för både människor och företag genom förbättrat datautbyte mellan myndigheter.
Inom ramen för detta projekt genomfördes det i 2023 en jämförande analys av det bilaterala avtalet mellan Finland och Estland om utbyte av folkbokföringsdata och det nordiska avtalet. Analysen, som även på ett lösningsorienterat sätt ska presentera möjliga alternativ att använda liknande lösningar i nordisk kontext, färdigställdes under 2024.
De finska och estniska regeringarna undertecknade ett mellanstatligt bilateralt avtal om utbyte av folkbokföringsuppgifter den 21 september 2022. Det bilaterala avtalet om utbyte av befolkningsuppgifter mellan Finland och Estland innehåller element som inte ingår i den nordiska motsvarigheten från 1960-talet.
I övrigt finns det ett nordiskt nätverk och en arbetsgrupp ”Nordic Moving Working Group” som träffas regelbundet och består av tjänstemän från de nordiska folkbokföringsmyndigheterna. På nordisk nivå finns det således redan ett etablerat samarbetsorgan.
Relaterade gränshinder
Temaområdet for Informationsutbyte mellan folkregistermyndigheterär kopplat till identifierade gränshinder på området:
