Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna
Informasjon
I de nordiska länderna har en rad digitala verktyg för e-förvaltning utvecklats som ska underlätta mötet mellan det offentliga och enskilda och företag. Dessa verktyg kan underlätta den administrativa bördan för företagen och enskilda och spara tid. Dessvärre är verktygen inte fullt utvecklade för att kunna fungera över de nordiska gränserna. Ofta krävs det dessutom ett personligt möte eller att en verksamhet ska ha en särskild juridisk status för att få tillgång till en viss tjänst. I vissa fall är det över huvud taget inte möjligt för det utländska företaget att ta del av infrastrukturen för e-förvaltning på marknaden i ett annat land.
I de nordiska länderna har en lång rad e-tjänster som e-signaturer och e-identifikation (t.ex. MitID i Danmark) tagits fram på ett nationellt plan för att underlätta administrativa bördor, reducera omkostnader, förkorta handläggningstid och bespara medborgare och företag värdefull tid i kontakten med det offentliga.
För enskilda som på grund av arbete eller av någon annan anledning har myndighetskontakter i ett annat land än där de är bosatta, eller som väljer att flytta till ett annat land, kan tillgången till e-förvaltning och tjänster som e-id i det andra landet väsentligt förenkla förutsättningarna för detta.
I 2014 infördes en EU-förordning om gränsöverskridande EU-legitimation, den såkallade eIDAS-förordningen, som hadde som mål att medborgare och företag i EU kan få tillgång till digitala tjänster i andra länder.
Digitaliserings- og forvaltningsdepartementet i Norge (2024): "For å øke tilgjengeligheten og bruken av eID i EU har EU-kommisjonen siden 2021 jobbet med å revidere eIDAS. Endringsforslaget til eIDAS (eIDAS 2.0) har blitt vedtatt og trådte i kraft 20. mai 2024. eIDAS 2.0 har som formål er å sikre at enhver person har tilgang til sikker elektronisk identifikasjon og tillitstjenester som kan brukes i hele EU og EØS. Slik skal alle borgere ha mulighet til å delta i det digitale samfunnet og være sikret tilgang til digitale offentlige og private tjenester i EU og EØS. Forordningen medfører en rekke forpliktelser for medlemsstatene, og det er blant annet en innføringsfrist for digitale identitetslommebøker i medlemsstatene på 30 måneder fra og med 20. mai 2024."
De danska myndigheterna Erhvervsstyrelsen och Digitaliseringsstyrelsen, det norska Digitaliseringsdirektoratet och det svenska Standardiseringsinstitutet ger ett finansiellt stöd till myndigheten Dansk Standard som ska leda utvecklingen av gemensamma europeiska standarder för digital upphandling. Arbetet sker i nära samarbete med Europeiska kommissionen som aktivt bidrar till arbetet, bl.a. för att säkra att det genomförs inom det europeiska upphandlingsdirektivets tidsfrist gällande krav om elektroniska anbud vid upphandlingsförfaranden. Utöver Danmark, Sverige och Norge deltar en lång rad europeiska länder i detta arbete.
Företag som har för avsikt att bedriva sin verksamhet över gränserna i Norden och enskilda som har myndighetskontakter i ett annat land än bosättningslandet.
Ett ömsesidigt erkännande av ländernas identifieringsbegrepp för att i större grad göra det möjligt för enskilda och företag att få direkt tillgång till de offentliga digitala tjänsterna i ett annat land. Därmed underlättas bl.a. mobiliteten för enskilda och företag i Norden. Nordiska medborgare ska kunna använda sina egna säkra inloggningslösningar, såsom personnummer och elektronisk legitimation, oavsett var de befinner sig.
Enligt handlingsplan för 2021-2024 för MR-DIGITAL ska arbetet fokuseras på att underröja tekniska och juridiska hinder för att möjliggöra gränsöverskridande användning av unika attribut som kan användas i samarbetsländernas infrastrukturer för elektronisk identifiering. MR-DIGITAL, beslutade den 8 december 2017 att starta ett treårigt nordisk-baltiska projektet (NOBID) för att säkerställa en gemensam nordisk lösning för elektronisk identifiering för alla nordbor som baserar sig på EUs eIDAS förordning. Vid mötet konstaterade generalsekreteraren att elektronisk identifiering kan vara den enskilt viktigaste åtgärden sedan den nordiska passfriheten för att förenkla vardagen för invånarna i Norden vid flytt till ett annat nordiskt land. Projektet leds av Norge och är en av flera viktiga insatser på digitaliseringsområdet. Projektet har skapat en struktur för eID-interoperabilitet mellan de nordiska och baltiska länderna. Projektets mål är att möjliggöra en säker och pålitlig gränsöverskridande identifiering i enlighet med eIDAS-förordningen. Arbetet har fortsatt inom ramarna av Cross-Border Digital Services-programmet 2021-2024 under Norges ledning, och det har bland annat publicerats en rapport om identitetsmatchning i regionen.
Detta gränshinder har lyfts på hög politisk nivå, och är ett av Gränshinderrådets prioriterade temaområden. Ministerdeklarationen Digital North 2.0 blev antagit av de nordisk-baltiske ministrarna den 8 oktober 2020. Deklarationens målsättning är att öka det nordiskt-baltiska samarbetet på flera områden, däribland Cross-Border Digital Services -programmet som skall främja integrationen i Norden-Baltikum. Medborgare och företag ska kunna arbeta, studera, bo och bedriva verksamhet genom gränserna. Samarbetet kommer därmed främja regional integration och mobilitet, vilket bidrar till uppfyllningen av Vision 2030.
Digitaliserings- og forvaltningsdepartementet i Norge (2024) "Dette har blitt fulgt opp med blant annet en ny ministerdeklarasjon den 22. September 2023 fra digitaliseringsministrene i Norden og Baltikum om grensekryssende identitetsmatching i regionen. Deklarasjonen fremhever blant annet målet om at regionen skal være den mest digitalt integrerte i verden innen 2030."
Kommentar från Digitaliserings- og forvaltningsdepartementet i Norge (2024):
"Innføringen av eIDAS 2.0 vil være av stor betydning for dette grensehinderet. Forordningen forplikter alle medlemsstater til å tilby minst en digital lommebok til sine borgere. Den digitale lommeboken vil inneholde en e-ID på høyeste sikkerhetsnivå, og vil la borgere kommunisere med offentlig og privat sektor digitalt både i bostedsland og på tvers av landegrenser. Samarbeid mellom nordiske land om innføringen av eIDAS 2.0 vil være viktig. Nordiske land er allerede i gang med forberedelsene for innføringen av eIDAS 2.0, og er blant annet involvert i alle fire europeiske stor-skala piloter EU har igangsatt tilknyttet eIDAS 2.0 og digitale lommebøker."
Kommentar från Finansministeriet Finland (2024):
"Projektet med nationell implementering av den reviderade eIDAS-förordningen pågår med syfte att ge finländarna möjlighet att använda den europeiska digitala plånboken 2026. Projektet är satt till perioden 26.4.2024–31.12.2026. Mer information om projektet https://vm.fi/eidas. Finland anmäler för närvarande det chipbaserade finska identitetskortet som ett eIDAS identifieringsverktyg. I början av 2025 kommer det finska identitetskortet att finnas tillgängligt för varje EU/Eta-medlemsstat. Definitionsarbetet av identitetskopplingstjänsten, som krävs för den offentliga sektorn enligt eIDAS-förordningen, har påbörjats. Vid länkning kopplas ett finskt personnummer (personen redan har) till en elektroniskt identifierad person från ett annat medlemsland, som vidarebefordras till e-tjänsten./"
Pågående arbete:
Gränshinderrådet arbetar med frågan genom temaområdet Digitalisering.
På Nordiska ministerrådet har det sedan 2017 pågått ett arbete med frågan hos Ministerrådet ör digitalisering. Sedan juni 2025 prioriteras området och problematiken också av samarbetsministrarna. Gränshinderrådet är en av de aktörer som deltar i samordningen och dialogen på nationell nivå, under ledning av samarbetsministrarna och digitaliseringsministrarna
På sektorsnivå arbetar MR-DIGITAL bland annat för att hitta gemensamma lösningar på de problem som invånare och företag i länderna upplever när de studerar, arbetar eller bedriver verksamhet över landsgränserna i regionen.
Cross-Border Digital Services (CBDS)-programmet har fokus på digital mobilitet och gränsöverskridande digitala tjänster, och ska bidra till att förenkla gränsöverskridande kommunikation med det offentliga för de som bor och driver verksamhet i Norden och Baltikum.
En central del av programmet är det nordisk-baltiska samarbetet om eID, NOBID-projektet, som är ett samarbete mellan ländernas myndigheter som ansvarar för nationella eID. Projektets huvudmål är att möjliggöra gränsöverskridande användning av eID, så att medborgare kan använda den nationella eID-lösningen från sitt hemland för att få tillgång till digitala tjänster i ett annat land i regionen. För att detta ska kunna ske behövs 1) ramverk för att harmonisera och använda eID över gränserna 2) att systemen kan känna igen medborgare på tvärs av gränserna 3) att digitala tjänster är utformade så att de kan ta emot utländska eID.
Det pågår även omfattande arbete på EU-nivå som är relevant för temaområdet. Med en gemensam digital ingång till Europa ska det bli enklare för privatpersoner och företag att använda digitala tjänster i andra EU och EES-länder. EU-förordningen Single Digital Gateway (SDG) trädde i kraft i slutet av 2023. Under året har de nordiska och baltiska länderna framgångsrikt samarbetat för att förbereda implementeringen av förordningen.
NOBID-projektet arbetar dessutom inom ramen för den storskaliga piloten avseende utvecklingen av EU:s digitala identitetsplånbok, bland annat finansierad från EU-kommissionen. Genom piloterna, och resultaten av ovan nämnda projekt, tar Norden och Baltikum en ledande roll i att pilottesta EU:s digitala identitetsplånbok, samt bygger relevant expertis och infrastruktur vilket kan bidra till lösningen av det gränshinder som temaområdet bygger på.
Viktiga steg har tagits under åren 2024-2025:
De enskilda länderna ansvarar för att göra sina nationella eID-lösningar tillgängliga för användning över nationsgränserna genom att få sina nationella eID-lösningar godkända (notifierade) i enlighet med EU:s eIDAS förordning. Island och Finland har ännu inte godkända nationella lösningar, men båda länderna är på väg. I september inledde Finland sin process för peer-review, ett viktigt steg mot godkännande (och i februari 2025 fick Finland sin eID-lösning ”pre-notified”, vilket betyder att man formellt har kommunicerat sin intention att notifiera sin eID lösning till Kommissionen, se här).
För att systemen ska kunna känna igen medborgare över gränserna krävs något som kallas identitetsmatchning. Den 29 oktober 2024, under Nordiska Rådets session i Reykjavik, antog de nordiska statsministrarna en deklaration om utökat samarbete för digital mobilitet och vikten av samarbete mellan nationella myndigheter både nationellt och över gränserna för att undanröja juridiska och praktiska hinder för identitetsmatchning, det vill säga möjligheten att verifiera en identitet via personregister i ett annat land. Statsministerdeklarationen bygger på deklaration om identitetsmatchning över gränserna i regionen som antogs av de nordisk-baltisk ministrarna för digitalisering från 2023.
Under året har NOBID-projektet tagit fram en vägkarta för att leverera på statsministerdeklarationen. Projektet har påbörjat samarbete med andra myndigheter som är relevant för att kunna lösa frågan, primärt folkregistermyndigheterna. I maj 2024 publicerades en analys om hur identitetsmatchning över gränserna kan lösas i vår region.
Arbetet synkroniseras med relevanta förordningar och ramverk från EU, så som t.ex. Single Digital Gateway (SDG) som trädde i kraft i slutet av 2023. SDG-förordningen kräver implementering av det så kallade Once Only Technical System (OOTS). Detta system är avsett att möjliggöra sömlös gränsöverskridande överföring av dokument mellan myndigheter i olika medlemsländer på användareens begäran. De nordiska och baltiska länderna samarbetar framgångsrikt inom ramen för det finskledda projektet OOTS (Once Only Technical System) 2.0. Målet med detta projekt är att studera de möjliga juridiska och tekniska utmaningar som den eventuella framtida fasen av OOTS kan ha, och att testa dessa med proof of concepts. Även här är identitetsmatchning avgörande, och projektet samarbetar tätt med NOBID-projektet.
En annan fråga som är central för digital mobilitet är att tjänsterna som erbjuds faktiskt kan användas av alla invånare. Projektet ”Digital Inclusion in Action”, ett treårigt projekt med Nordregio som projektägare, anordnade i maj 2024 en tvådagarskonferens på temat, bland annat med syfte att etablera samarbete mellan olika initiativ finansierade av Ministerrådet. Bland annat diskuterades på konferensen NOBID-projektets arbete om digital inklusion i förhållande till eID.
NOBID har också fortsatt arbetet inom ramen för den storskaliga piloten avseende utvecklingen av EU:s digitala identitetsplånbok, bland annat finansierad från EU-kommissionen. Samtliga länder i regionen deltar i en eller flera piloter för att utveckla EU:s digitala identitetsplånbok.