Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna
Upplýsingar
I de nordiska länderna har en rad digitala verktyg för e-förvaltning utvecklats som ska underlätta mötet mellan det offentliga och enskilda och företag. Dessa verktyg kan underlätta den administrativa bördan för företagen och enskilda och spara tid. Dessvärre har dessa verktyg inte tagits fram för att kunna fungera över de nordiska gränserna. Ofta krävs det dessutom ett personligt möte eller att en verksamhet ska ha en särskild juridisk status för att få tillgång till en viss tjänst. I vissa fall är det över huvud taget inte möjligt för det utländska företaget att ta del av infrastrukturen för e-förvaltning på marknaden i ett annat land.
I de nordiska länderna har en lång rad e-tjänster som e-signaturer och e-identifikation (t.ex. MitID i Danmark) tagits fram på ett nationellt plan för att underlätta administrativa bördor, reducera omkostnader, förkorta handläggningstid och bespara medborgare och företag värdefull tid i kontakten med det offentliga.
För enskilda som på grund av arbete eller av någon annan anledning har myndighetskontakter i ett annat land än där de är bosatta, eller som väljer att flytta till ett annat land, kan tillgången till e-förvaltning och tjänster som e-id i det andra landet väsentligt förenkla förutsättningarna för detta.
EU-forordningen om en inre marknad för digitala tjänster i EU implementeras innan december 2023. Single Digital Gateway -förordningen syftar till at möjliggöra för medborgarna och företag att få tillgång till digital tjänster i andra EU-länder. Förordningen ändrar emellertid inte de nationella reglarna däribland kravet för nationella ID-nummer som en förutsättning för att exempelvis kunna ansöka om en förmån i det aktuella landet.
Det pågår även ett arbete för att genomföra en EU-förordning om gränsöverskridande e-legitimationer, den s.k. eIDAS-förordningen, som syftar till att medborgare och företag i EU kan få tillgång till digitala tjänster i andra länder. EU-samarbetet handlar om att medlemstaterna ömsesidigt skall godkänna varandras elektroniska identiteter genom att identifikationen sker med hjälp av såkallade e-id gateways. För att öka tillgängligheten och användningen av eID i EU föreslog EU-kommissionen den 3 juni 2021 en förordning om tillförlitlig och säker digital identitet för alla européer. Enligt förslaget skulle EU-medborgarna få bättre kontroll över sin onlineidentitet och sina data, samt tillgång till offentliga, privata och gränsöverskridande digitala tjänster Förslaget är en revidering av den nuvarande eIDAS-förordningen.
De danska myndigheterna Erhvervsstyrelsen och Digitaliseringsstyrelsen, det norska Digitaliseringsdirektoratet och det svenska Standardiseringsinstitutet ger ett finansiellt stöd till myndigheten Dansk Standard som ska leda utvecklingen av gemensamma europeiska standarder för digital upphandling. Arbetet sker i nära samarbete med Europeiska kommissionen som aktivt bidrar till arbetet, bl.a. för att säkra att det genomförs inom det europeiska upphandlingsdirektivets tidsfrist gällande krav om elektroniska anbud vid upphandlingsförfaranden. Utöver Danmark, Sverige och Norge deltar en lång rad europeiska länder i detta arbete.
Företag som har för avsikt att bedriva sin verksamhet över gränserna i Norden och enskilda som har myndighetskontakter i ett annat land än bosättningslandet.
Ett ömsesidigt erkännande av ländernas olika begrepp för identifiering möjliggör för enskilda och företag att få direkt tillgång till de offentliga digitala tjänsterna i ett annat land. Därmed underlättas bl.a. mobiliteten för enskilda och företag i Norden. Nordiska medborgare ska kunna använda sina egna säkra inloggningslösningar, såsom personnummer och elektronisk legitimation, oavsett var de befinner sig.
Enligt handlingsplan för 2021-2024 för MR-DIGITAL ska arbetet fokuseras på att underröja tekniska och juridiska hinder för att möjliggöra gränsöverskridande användning av unika attribut som kan användas i samarbetsländernas infrastrukturer för elektronisk identifiering. MR-DIGITAL, beslutade den 8 december 2017 att starta ett treårigt nordisk-baltiska projektet (NOBID) för att säkerställa en gemensam nordisk lösning för elektronisk identifiering för alla nordbor som baserar sig på EUs eIDAS förordning. Vid mötet konstaterade generalsekreteraren att elektronisk identifiering kan vara den enskilt viktigaste åtgärden sedan den nordiska passfriheten för att förenkla vardagen för invånarna i Norden vid flytt till ett annat nordiskt land. Projektet leds av Norge och är en av flera viktiga insatser på digitaliseringsområdet. Projektet har skapat en struktur för eID-interoperabilitet mellan de nordiska och baltiska länderna. Projektets mål är att möjliggöra en säker och pålitlig gränsöverskridande identifiering i enlighet med eIDAS-förordningen. Arbetet kommer att fortsätta inom ramarna av Cross-Border Digital Services-programmet 2021-2024 med Norges ledning.
Detta gränshinder har lyfts på hög politisk nivå, och är ett av Gränshinderrådets prioriterade temaområden. Den nya ministerdeklarationen Digital North 2.0 blev antagit av de nordisk-baltiske ministrarna den 8 oktober 2020. Deklarationens målsättning är att öka det nordiskt-baltiska samarbetet på flera områden, däribland Cross-Border Digital Services -programmet som skall främja integrationen i Norden-Baltikum. Medborgare och företag ska kunna arbeta, studera, bo och bedriva verksamhet genom gränserna. Samarbetet kommer därmed främja regional integration och mobilitet, vilket bidrar till uppfyllningen av Vision 2030.