Jan Lindholm (Indlæg)

Fru president! Palestinafrågan är självklart inte enkel. Jag är politiker för att jag vill påverka. Som jag uppfattar det är egentligen alla för en tvåstatslösning, och en tvåstatslösning förutsätter två stater.

Argumentet för att inte tycka att vi ska uppmana våra nordiska regeringar att erkänna Palestina som en självständig stat är att man ska vänta tills det är lämpligt. Den processen vill man som politiker gärna påverka. När är det då lämpligt? Jag är säker på att den processen påverkas av framför allt hur många länder som erkänner Palestina som en självständig stat. Därför kan relationen mellan Israel och Palestina framför allt påverkas av alla andra länder, om de är tydliga om att det behövs två parter och två självständiga stater.

För mig är alltså frågan väldigt enkel. Ju förr samtliga nordiska länder har erkänt Palestina som en självständig stat, desto bättre. Och desto närmare kommer vi en situation där det går att lösa konflikten. Jag är övertygad om att om vi gör det kommer också fler länder att göra det. Det blir som vattendropparna på en kvarn, som får det hela att börja snurra, och så kommer fler och fler länder att ställa upp på detta. Då kommer det till slut att bli ohållbart för dem att inte sätta sig vid förhandlingsbordet.

Detta är den väg vi kan påverka, så att den här långa konflikten äntligen kommer till ett slut.