303. Per-Arne Håkansson (Indlæg)

Herr president! Att känna sig tvingad att leva på ett visst sätt för att ens omgivning, familj och släkt, kräver det av en är inte något som hör hemma i ett upplyst och öppet samhälle. Det hedersrelaterade förtrycket är därför en fråga om rätten till frihet och jämlikhet. Det handlar om att alla, oavsett kön och familjebakgrund, ska kunna få bestämma över sin egen framtid. Det handlar om att få tillgång till all undervisning i skolan, att få vara med vem man vill och att inte bli styrd på ett auktoritärt sätt genom att gruppens eller familjens heder är överordnad allt annat.

Jag träffade förra veckan företrädare för Länsstyrelsen i Östergötland, som har det nationella ansvaret för att jobba med de här frågorna i Sverige. Den statistik som man årligen tar fram visar att av dem som utsatts för åldersrelaterat förtryck är 80 procent kvinnor och flickor, 13 procent är pojkar och män och 7 procent är okända. Minst 54 procent av de utsatta är under 18 år.

Det budskap som jag fick med mig är att kännedomen om frågans vikt finns i samhällets funktioner. Till exempel är tvångsäktenskap förbjudet, och straffskärpningar har skett. Men det behövs fler insatser, och här kan det nordiska samarbetet, som lyfts fram här i dag, vara en resurs. Särskilt kan man lyfta fram den att-sats om forskning, rättsväsen och myndigheter som vi betonar i förslaget.

Den socialdemokratiska gruppen ställer sig bakom den justering av förslaget som Maria Stockhaus redogjorde för, vilket innebär att ordet "etniska" ändras till "olika".