Fri rörlighet i fokus då samarbetsministrarna mötte Gränshinderrådet
På mötet lyfte Gränshinderrådets ordförande Siv Friðleifsdóttir fram att gränshindren, det vill säga hinder för den fria rörligheten, numera är mer komplexa än tidigare. Därför är de också svårare att lösa. Och ska man få dem löst krävs ett större fokus på det nordiska i det nationella beslutsfattandet, konstaterade Friðleifsdóttir.
- Där behöver vi er hjälp. Ni har en stark politisk position till att säkerställa att gränshinder och mobilitetsutmaningar prioriteras av den nationella nivån och samarbetar med oss och andra relevanta aktörer. I slutändan är det, i de flesta fall, regeringarna som kan lösa problemen, sade Siv Friðleifsdóttir till ministrarna
Islands samarbetsminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson, som är ordförande för de nordiska samarbetsministrarna under 2023, betonade att den fria rörligheten prioriteras högt.
- Det är väldigt viktigt att vi lyckas undanröja de hinder som står i vägen för vårt mål att bli världens mest integrerade region. Vi måste arbeta målmedvetet för att göra det så enkelt som möjligt för människor arbeta, studera eller flytta mellan våra länder. Det är så vi når våra mål. Jag tror att vi kan nå mer resultat om vi fokuserar på de temaområden som vi diskuterade på mötet, sade Guðmundur Ingi Guðbrandsson.
Sex temaområden under 2023
På mötet fick samarbetsministrarna en briefing om Gränshinderrådets prioriteringar under 2023. Rådet har sex temaområden i år kopplat till mobilitet och integration. De är branschreglerade yrkeskvalifikationer, digitalisering, folkbokföringssamarbete, skatterelaterade gränshinder samt pensionsfrågor och gränsregional statistik.
På mötet sattes särskilt fokus på folkbokföringssamarbete och skatterelaterade gränshinder men arbete sker inom samtliga områden. Under året prioriterar rådet 30 konkreta gränshinder.
Vill ha gränshinder på den politiska dagordningen
Nordiska ministerrådet har de senaste åren arbetat aktivt med Vision 2030, där målet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Också under kommande år styr visionen ministerrådets verksamhet och nya arbetsplaner tas fram för att stödja visionsarbetet.
Siv Friðleifsdóttir betonade inför samarbetsministrarna vikten av att Gränshinderrådet får ett tydligt mandat i de kommande arbetsplanerna.
- Handlingsplanen som nu styr visionsarbetet har inte helt lyckats omfamna vikten av inomnordisk integration och mobilitet mellan länderna. Gränshinderrådet fick ett nytt starkare mandat 2021 – som kanske kompenserar detta faktum något. Men vi når inte helt fram. Därför är vi väldigt fokuserade på att gränshinder och mobilitet nu förs upp på dagordningen genom samarbetsministrarnas egna samarbetsprogram och i de arbetsplaner som kommer att höra till detta, sade Friðleifsdóttir.
Gränshinderrådets nuvarande mandat sträcker sig till och med 2024 och ett nytt mandat börjar gälla 2025, samtidigt som de nya samarbetsprogrammen och arbetsplanerna träder i kraft.
Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt och oberoende organ organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att arbeta för den fria rörligheten inom Norden för både enskilda invånare och företag.