Ny forskning om arbetsmarknadsintegration av invandrarföräldrar

Föräldraskap anses ofta vara bland det mest givande i livet, men för många invandrarföräldrar kan det vara väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt invandrarkvinnor, som kan möta ytterligare hinder på vägen mot sysselsättning. Hur kan de nordiska länderna tillvarata invandrarföräldrars kompetens, kunskap och potential? Hur kan vi skapa politik och initiativ som stöder både mammor och pappor på deras resa mot bättre sysselsättningsmöjligheter?

Familje- och jämställdhetspolitiken i de fem nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) har lett till en hög sysselsättning bland mammor, även bland invandrade mammor. Sysselsättningen bland invandrade småbarnsmammor är dock oproportionerligt låg, vilket har lett till betydande skillnader i sysselsättningen mellan könen bland ländernas invandrare. Dessa skillnader, liksom skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda, understryker vikten av att fokusera på invandrarföräldrar i integrations- och familjepolitiken för att främja jämställdhet i hela Norden.  

Många politiska åtgärder som genomförs i de nordiska länderna uppmuntrar invandrarmammors deltagande på arbetsmarknaden och förbättrar resultaten för deras barn. Integrationsprogram som erbjuder flexibla föräldraledighetsperioder, barnomsorgsmöjligheter och förlängda prestationsperioder stöder till exempel invandrarmammor som sannolikt kommer att få barn snart efter ankomsten. Välriktade uppsökande åtgärder kan också uppmuntra deltagande genom att bredda sociala nätverk och förbättra tillgången till information. Vissa familjepolitiska åtgärder, som prissänkning av och allmän tillgång till formell barnomsorg, främjar inte bara invandrarmammors sysselsättning, utan förbättrar också inlärningsresultat och deltagande på arbetsmarknaden för deras inrikes födda barn.  

Vissa familjepolitiska åtgärder kan dock också förvärra ojämlikheten mellan invandrade och infödda föräldrar. Föräldrapenning som är strikt kopplad till sysselsättning kan till exempel utesluta nyanlända invandrare med svagare anknytning till arbetsmarknaden från denna förmån. Andra familjepolitiska åtgärder kan förstärka skillnaderna mellan könen bland invandrare. Exempelvis fast föräldrapenning som kan användas under längre perioder och som inte är öronmärkt separat för mammor och pappor kan oavsiktligt leda till att ett oproportionerligt stort antal invandrarmammor hålls utanför arbetsmarknaden. 

Resultaten för mammor och pappor i de nordiska länderna tyder på att man kan förbättra invandrarfamiljers välbefinnande genom att ta itu med begränsningar och utöka en effektiv familje- och jämställdhetspolitik. En strategi som tar hänsyn till hela familjen i integrationen av invandrare kommer inte bara att förbättra invandrade mammors och pappors välbefinnande, utan också främja kommande generationers framgång.