Slut med plastföroreningar – förslag till verktyg och vägar framåt i nordisk rapport
De nordiska ministrarna har stött den globala politiska diskussionen om starkare globala åtaganden för att eliminera plastskräp i haven sedan 2016 genom att ge stöd till rapporter, utvärderingar och den mellanstatliga processen som inrättats av FN:s miljöförsamling (Unea). Den här rapporten utgör de nordiska ländernas underlag till diskussionerna om ett nytt avtal.
Det brådskar att få fram en långsiktig lösning för att förhindra plastskräp i våra hav. Vi kommer att diskutera den här frågan på vårt ministermöte den 28 oktober och fortsätta vårt nordiska ledarskap för ett nytt avtal.
Ingen universalstrategi
Plastavfall som hamnar i naturen och haven på grund dålig hantering är en växande global miljöutmaning. Stora mängder av plast finns i våra hav, vår luft, vår mark och våra färskvattenresurser och är ett hot mot vår marina ekosystem
2017 kom FN:s miljöförsamling överens om den långsiktiga visionen att helt eliminera utsläppen av plastskräp i haven. Rapporter till FN har visat grundläggande luckor i de befintliga internationella rättsliga och politiska ramarna, vilket gör dem dåligt rustade för att eliminera det här problemet. De nordiska ministrarna är överens om att ett nytt globalt avtal är den mest effektiva åtgärden för att stoppa det globala plastläckaget till miljön.
”Det finns ingen universalstrategi för multilaterala miljöavtal. Därför är jag glad att se att det i den här rapporten läggs fram ett antal tänkbara möjligheter som vi kan undersöka närmare”, säger Norges klimat- och miljöminister Sveinung Rotevatn, som också är ordförande för FN:s femte miljöförsamling. ”FN-systemet är en bra hemvist för sådana avtal.”
I rapporten ”Possible elements of a new global agreement to prevent plastic pollution” föreslås en strategi för ett nytt globalt avtal som syftar till att engagera regeringar, näringsliv och konsumenter i en gemensam ansträngning för att förhindra plastföroreningar. I rapporten utvärderas verktyg och åtgärder över hela livscykeln för plast och presenteras nationella planer för plasthantering som ett centralt åtagande för regeringarna i ett eventuellt avtal. Hållbarhetskriterier för plastprodukter över hela livscykeln är ett annat inslag i rapporten. Kända traditionella inslag i multilaterala miljöavtal, såsom rapporteringssystem, starkare kunskaps- och vetenskapsbas, utbildning, informationsåtgärder, finansiering och kapacitetsuppbyggnad ingår också i den strategi som föreslås.
För att vara effektiv föreslås i rapporten att ett nytt avtal ska omfatta både rättsligt bindande och frivilliga åtgärder. I avtalet krävs ett bindande minimiåtagande, men regeringarna ges flexibilitet i hur sådana åtaganden ska uppfyllas. Rapporten kommer att användas som underlag i de pågående diskussionerna i expertgruppen, som inrättats av FN:s miljöförsamling, på ett virtuellt möte den 9–13 november.
Efter ministermötet i april 2019 i Reykjavik utfärdade de nordiska ministrarna en kraftfull uppmaning att utforma ett nytt globalt avtal för att minska miljöpåverkan av plastskräp som hamnar i våra hav. Ministrarna beslutade också att överlämna en rapport med funderingar kring vad ett sådant avtal skulle kunna innebära. Rapporten, skriven av Karen Raubenheimer och Niko Urho, lanseras måndagen den 19 oktober på ett särskilt online-evenemang som arrangeras av de nordiska ministrarna.
Hållbarhetskriterier för plastprodukter över hela livscykeln är ett annat intressant förslag i rapporten. Sådana kriterier kan ge upphov till mer hållbar design av plastprodukter som släpps ut på marknaden – återvinningsbara, återanvändbara och reparabla plastprodukter. Det här är något nytt, men det skulle kunna vara ett viktigt verktyg på global nivå.
Nordens mål är att den här rapporten ska utgöra underlag för de politiska diskussionerna i världen om ett nytt globalt avtal. De nordiska länderna stöder ett förhandlingsmandat avseende ett nytt globalt avtal som ska antas av FN vid nästa möjliga tillfälle.
