Hälsosam och hållbar mat: nyckeln till en grönare framtid
Dan Koivulaakso, Lise Walbom, Naoko Ishii, Carlos Augustin, Mattias Frumerie, Dr. Namukolo Covic and Lujain Alqodmani
Förra året, på COP28, undertecknades den historiska COP28 UAE-deklarationen om hållbart jordbruk, motståndskraftiga livsmedelssystem och klimatåtgärder av 160 länder och understöddes av ytterligare två nationer. Denna milstolpe var det första officiella erkännandet inom klimatförhandlingarna att förändring av livsmedelssystemen är en central komponent i klimatåtgärder.
Medan agendan för förändring av livsmedelssystem är ett relativt nytt ämne i klimatförhandlingar, har det nordiska samarbetet varit i framkant inom hållbar mat och kost i flera decennier. Det nordiska samarbetet har en lång tradition av att arrangera globala diskussioner om vägar till hälsosamma och hållbara livsmedelssystem på FN:s klimattoppmöten. I år förde vi samman partners och intressenter från hela världen för att utforska sambandet mellan hälsa, klimat, kost och matproduktion. På fem tankeväckande sessioner belyste evenemanget hur förändring av livsmedelssystem är grundläggande för effektiva klimatåtgärder.
Dan Koivulaakso, chef på Nordiska ministerrådets avdelning för tillväxt och klimat, underströk vikten av sådana möten.
Evenemang som dessa, där vi diskuterar, delar lärdomar, framgångar och utmaningar, är avgörande för att uppnå framsteg. Det finns ingen väg för att begränsa global uppvärmning ens till 2°C som inte involverar en förändringar av våra livsmedelssystem.
Han deltog i flera sessioner och betonade den centrala roll som samarbete och gemensamt ledarskap spelar för att driva på förändring.
Investering i förändring
Diskussionerna under dagens lopp fokuserade också på de nordiska näringsrekommendationerna 2023 som styr en förändring i den nordiska kosten och nu implementeras i kostråd, skolmatsprogram och andra offentliga måltider i hela Norden.
Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på Lantbrukarnas riksförbund i Sverige, framhöll ekonomiska hänsyn. Det skulle kosta cirka fyra miljarder kronor att göra Sveriges hela matproduktion fossilfri—det motsvarar en procent av det totala beloppet som svenskarna spenderar på mat årligen, konstaterade han.
Vi fick också en förhandstitt på EAT-Lancet Commission 2.0. Rapporten som fokuserar på hälsosamma, hållbara och rättvisa livsmedelssystem ska presenteras på EAT Stockholm Food Forum i oktober 2025. EAT-Lancet 2.0-kommissionär dr Namukolo Covic beskrev hur konsumtionen av vissa livsmedel långt överskrider planetens resurser och underströk det akuta behovet att ändra på vår kost.
Vi har inte råd att fortsätta äta som vi gör. Vi måste vara redo att ändra vår kost.
Priset på passivitet
Förändringen av livsmedelssystem har ett pris, men det är inget jämfört med priset på passivitet. Detta stod klart i dagens alla paneldiskussioner.
En av de framstående gästerna var David Nabarro, biträdande direktör för Institute of Global Health Innovation vid Imperial College London och FN:s tidigare specialrådgivare för hållbar utveckling och klimatförändring. När han fick en fråga om att skapa förändring i kosten, svarade Nabarro: ”Priset på att äta som vi gör nu är astronomiskt. Denna kost bidrar till ungefär hälften av dödsfall och allvarliga sjukdomar i höginkomstländer. Vi har inte råd att fortsätta äta som vi gör. Vi måste vara redo att ändra vår kost.”
Miljöaktivist Hindou Ibrahim konstaterade från scenen: ”Medan vi diskuterar dessa frågor här, upplever människor i Sahara förödande översvämningar. I och med konsekvenserna av klimatförändringen blir tillgången på mat en allt större utmaning.”
Livsmedelssektorns förändring handlar inte bara om att begränsa utsläpp—den handlar om liv, utkomst och kultur. Den handlar om människor.
Nordiska ministerrådet stod värd för evenemangen på livsmedelssystemdagen tillsammans med FN:s Food Systems Coordination Hub, EAT och Food and Land Use Coalition.
