Långa handläggningstider i EU-ärenden
Information
En nordisk expertgrupp har i rapporten Nord 2012:002 konstaterat att långa handläggningstider är ett gränshinder som berör många. Det förorsakar ovisshet och försörjningssvårigheter för den enskilde. Den enskilde måste kanske ansöka om socialt bistånd för att kunna försörja sig under tiden som hon/han väntar på beslut om sina förmåner. Inledningsvis handlade gränshindret om långa handläggningstider vid ansökan om sjukpenning eller för att utfärda intyg E 301 på NAV Internationalt.
Expertgruppen ansåg att det inte var tillräckligt att behandla detta problem och att en generell kartläggning av handläggningstiderna i EU-ärenden borde göras. Gruppen beslutade sig för att göra interna förfrågningar i sina respektive myndigheter för att få reda på handläggningstiderna för internationella familjeförmåner, arbetslöshetsförmåner, pensioner, förmåner vid invaliditet och sjukdagpenning. Kartläggningen som gjordes under 2011 grundade sig på de uppfattningar som handläggarna hade eller myndigheternas egna uppgifter och visade sammanfattningsvis att handläggningstiderna i EU-ärenden ofta var betydligt längre än i enbart nationella ärenden. Kartläggningen redovisas i bruttolistan.
I både förordning 883/2004 och 987/2009 finns bestämmelser som betonar vikten av att medlemsstaternas myndigheter och institutioner samarbetar med varandra. I förordning 883/2004 står det i artikel 76.2 att medlemsstaternas myndigheter och institutioner ska bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning och i artikel 2.2 i förordning 987/2009 betonas vikten av att institutionerna utan dröjsmål tillhandahåller eller utbyter alla uppgifter som är nödvändiga för att kunna fastställa rättigheter och skyldigheter för den enskilde. För att samordningen ska fungera är det därför viktigt att varje medlemsland säkerställer att den information som ett annat land efterfrågar lämnas så snabbt som möjligt.
Det finns dessutom regler för provisorisk tillämpning av lagstiftning, beviljande av förmåner och beräkning av förmåner i artiklarna 6 och 7 i förordning 987/2009. Det finns ännu ingen större erfarenhet om hur dessa bestämmelser fungerar i praktiken. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter kan man förvänta sig att även dessa bestämmelser om provisorisk tillämpning kommer att förutsätta bilateralt samarbete mellan nordiska institutionerna.
Det är enighet i länderna om att det är viktigt med korta behandlingstider i samband med gränsöverskridande ärenden och att behandlingstiden ska reduceras där det finns möjlighet. Detta är också kopplat till slutförandet av Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI) och ÄK-S arbete.
Gränshindret motsvaras av nr B25 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002).
Den nordiska expertgruppen anser att det är viktigt att institutionerna uppfyller kraven på gott samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och att utan dröjsmål tillhandahålla den information som ett annat land behöver för att kunna fastställa den enskildes rättigheter. Det är av yttersta vikt att institutionerna tillämpar artiklarna 6 och 7 i förordning 987/2009 om provisoriska beslut på det sätt som är avsett. Expertgruppen menar att länderna bör eftersträva en samsyn när det gäller hanteringen av dessa situationer. Detta gäller inte Grönland som inte är medlem av EU.
Långa handläggningstider kan vara ett tecken på att det inte avsatts tillräckliga personalresurser till arbetet eller att arbetet inte är tillräckligt välorganiserat. Expertgruppen anser att det är viktigt att länderna avsätter tillräckliga resurser för att behandla internationella ärenden, och att man bör se till att internationella ärenden kan behandlas så snabbt som möjligt. I det sammanhanget är det viktigt med statistik för att effektivt kunna bedöma behovet av resurser och organisera arbetet.
Expertgruppen anser därför att det är ett problem att det inte går att följa handläggningstider för samtliga typer av förmåner. Det är viktigt att alla länder beaktar statistikfrågan i utvecklingen och uppbyggandet av nationella EESSI- lösningar (Grönland ingår inte i EESSI-systemet). Det är osäkert i vilken utsträckning EESSI-systemet kommer att tillhandahålla statistik om handläggningstider. Det är också osäkert om myndigheterna, och därmed den enskilda medborgaren, uppnår en vinst i form av kortare handläggningstider vid implementeringen av EESSI. Följaktligen kommer sannolikt speciella nationella lösningar krävas för att säkerställa tillgången till statistik.
Ett seminarium för handläggare av institutioner anordnades på hösten 2018 för att förbättra samarbete och förkorta handläggningstider.
Kommentar från Socialdepartementet i Sverige september 2020:
"Det är ännu inte möjligt att dra slutsatser om och i så fall hur handläggningstiderna har påverkats av EESSI (RINA) eftersom införandefasen av ESESSI (RINA) ligger allt för nära i tid (2019/20). Det är troligt att det under 2021 går att ta ställning till om och hur handläggningstiderna har påverkats. Därefter är det rimligt att ta ställning till vad som ytterligare kan behöva göras i fråga om långa handläggningstider i EU-ärenden för att om möjligt hitta en lösning på de långa handläggningstiderna i EU-ärenden."
Kommentar från Sekretariatet december 2021:
Gränshinderrådet avslutar sitt arbete med det allmänna gränshindret rörande långa handläggningstider. Det är emellertid möjligt att framöver prioritera enstaka, mindre gränshinder som handlar om långa handläggningstider, som det aktuellt prioriterade hindret rörande långa handläggningstider med koppling till SINK-skatt. För ytterligare information se Gränshinderrådets verksamhetsrapport 2020-2021: https://pub.norden.org/politiknord2022-701/#91441