Nysatsning ska ge ökad fri rörlighet i Norden

Sverige har varit ordförande för Nordiska ministerrådet under 2024 och har haft ett integrerat Norden utan gränshinder  som ett av de mest prioriterade områdena på dagordningen.

Under året har man bland annat genomfört en analys av gränshinderarbetet, som innehåller en rad rekommendationer på hur arbetet kan effektiviseras. 

Dessutom har de nordiska samarbetsministrarna under Sveriges ordförandeskapsår tagit fram ett nytt samarbetsprogram för 2025-2030. Programmet ska visa vägen för det fortsatta arbetet med Vision 2030, där målet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region i världen 2030. I det nya samarbetsprogrammet höjs ambitionsnivån på mobilitets- och gränshinderområdet.

- Jag är särskilt stolt över att vi under det svenska ordförandeskapet har växlat upp arbetet med att riva gränshinder i Norden. Med ett nytt program för fri rörlighet på plats får samarbetsministrarna ett tydligare politiskt ägarskap över gränshindersarbetet. Programmet lägger en bra grund för det fortsatta arbetet med att stärka integrationen ytterligare, inte minst på det digitala området. Friare rörlighet är en grundförutsättning för att nå visionen om att bli världens mest hållbara och integrerade region 2030, säger Jessica Rosencrantz, Sveriges EU-minister med ansvar för nordiska frågor.

I samarbetsprogrammet för 2025-2030 sägs bland annat att arbetet med mobilitet framöver ska fokusera kring större frågor med avgörande betydelse för den inomnordiska integrationen. Dessutom ska den politiska förankringen stärkas, liksom samarbetet mellan alla aktörer som arbetar med fri rörlighet. Också informationsinsatserna ska förbättras.

För att säkerställa att gränshinder prioriteras politiskt och för att kunna hitta lösningar mer effektivt lanseras ett sexårigt program för fri rörlighet i Norden.

Syftet med programmet är att skapa ett tydligare ramverk, få ett starkare politiskt ägarskap och en klarare ansvarsfördelning i arbetet med att undanröja gränshinder.

Framöver har de nordiska samarbetsministrarna en mer central roll i arbetet, bland annat genom att de ska prioritera problemområden som är särskilt viktiga för den inomnordiska integrationen och för att nå målen i arbetet mot Vision2030. Syftet är att säkerställa starkare nationell förankring och stöd till arbetet. Dialogen mellan samarbetsministrar och nationella ministerier ska också stärkas i syfte att få gränshinder högre upp på den politiska dagordningen i alla länder.

Också samordningen och arbetet med mobilitetsfrågor får ökade resurser till följd av det sexåriga programmet. Det ska ledas av ett särskilt programsekretariat, vars uppgift även blir att bland annat stärka synergierna mellan informations- och gränshinderarbetet och att utveckla samarbetet mellan Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna.

Det nordiska Gränshinderrådet, som inrättades 2014, kommer fortsättningsvis att ha en central roll i arbetet för ökad fri rörlighet i Norden. Rådet kommer att arbeta med att driva på och försöka hitta lösningar på gränshinder mellan de nordiska länderna samt fortsatt arbeta med de större problemområdena som behöver lösas för att Norden ska bli mer integrerad region.

Exempel på sådana områden som Gränshinderrådet har på sin agenda är skatterelaterade frågor, identitetsmatchning och digitalisering och gränsregional statistik. 

Det övergripande målet i Nordiska ministerrådets arbete med gränshinder är att det ska vara så enkelt som möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan risk att drabbas av gränshinder eller andra mobilitetsproblem.