Dette innholdet er ikke tilgjengelig på språket du har valgt. Vi viser det på Swedish.

Krafttag krävs för att stärka yrkesutbildningen i Norden

30.03.23 | Nyhet
Ung kvinnlig skomakare tillverkar skor

Minna Kummala studerar till skomakare på Utbildning Nord i Övertorneå.

Photographer
Henric Öhman/norden.org

Minna Kummala studerar till skomakare på Utbildning Nord i Övertorneå.

Yrkesutbildningens framtid i Norden var samtalsämnet då politiker från Nordiska rådet och branschfolk från hela Norden samlades till konferens i Haparanda för att diskutera vilka konkreta åtgärder som krävs för att råda bot på bristen på yrkesutbildad personal i Norden.

Enligt prognoser kommer Norden att sakna upp till 350 000 yrkesutbildade år 2030. Nordiska rådets rapport ”Attraktive Erhvervsuddannelser i Norden” som utkom i januari i år listar ett flertal åtgärder som fokuserar på spridning av information länderna emellan, undanröjande av gränshinder och insamling av information om det konkreta behovet för arbetskraft över hela Norden. Rapportens innehåll har tagits fram av en tankesmedja med medlemmar från både utbildningssektorn, facken och arbetsgivarorganisationerna i Norden, varav många också deltog på konferensen.

Under dagarna i Haparanda gick debatten också på en betydligt mer övergripande nivå. Både en kulturförändring gällande synen på yrkesutbildningens status, fortsatt arbete för att motverka stereotypier inom kvinno- och mansdominerade yrkesområden samt inte minst frågan om yrkesutbildningens finansiering diskuterades.

Mer finansiering till högre yrkesutbildningar?

En av deltagarna på konferensen, Tormod Skjerve, som tidigare representerade den norska arbetsgivarorganisationen Virke anser att en diskussion om finansieringen av den högre yrkesutbildningen i Norden skulle vara på sin plats.

- I Norge får den akademiska utbildningen på högskolor och universitet 97% av finansieringen medan den högre yrkesutbildningen får 3%. Det är en stor skillnad och jag efterlyser en debatt om huruvida det förhållandet bör omprioriteras med tanke på behovet på arbetsmarknaden, säger Skjerve.

I nuläget uppstår en situation där efterfrågan på högre utbildning gör att det allt oftare är eleverna själva som får stå för kostnaderna, medan det inom den akademiska världen finns en princip om att utbildnigen skall vara gratis, påpekar Skjerve.

Trøndelagsmodellen aktiverar unga arbetslösa

Bland deltagarna på konferensen fanns också Torbjørn Aas, direktör på NAV i Trøndelag, som är en myndighet som agerar som både arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst. Han har varit med och utvecklat Trøndelagsmodellen där man hjälper unga som hamnat utanför arbetslivet och skolsystemet att få en yrkesutbildning. På så sätt möter man samtidigt det stora behovet av yrkesutbildad arbetskraft i regionen.

- Det här är ett samarbete mellan NAV, fylkeskommunen i Trøndelag och de lokala företagen och utbildningarna som är mycket fruktbart – alla vinner på det. De unga får utbildning och jobb samtidigt som företagen får den personal de behöver, förklarar Aas.

Könsbalans inom utbildningarna viktigt

Hildur Ingvarsdóttir, rektor på Tækniskólinn berättar om arbetet med jämlikhet inom yrkesutbildningen i Island.

- Det har visat sig att arbetsplatser där det jobbar både kvinnor och män är mer attraktiva än de som är väldigt kvinno- eller mansdominerade. För att åtgärda det måste man satsa på att värva både kvinnor och män till alla utbildningar. Vi arbetar med det här kontinuerligt och har i min skola lyckats få upp antalet kvinnor som till exempel studerar till elektriker och rörmokare, berättar hon.

Jag har fått en insikt om att vi måste jobba mycket mer med yrkesutbildningen inom det nordiska samarbetet och lyfta frågan högre på den politiska agendan.

Camilla Gunell, Ordförande för Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur

Prioriterad fråga för Nordiska rådet

Ordförande för Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur Camilla Gunell anser att konferensen har varit en ögonöppnare

- Jag har fått en insikt om att vi måste jobba mycket mer med yrkesutbildningen inom det nordiska samarbetet och lyfta frågan högre på den politiska agendan, säger Gunell.

Hon pekar på att man redan i grundskolan borde göra det mer attraktivt för barn och unga att välja en yrkesutbildning, samt att det inom flera regioner i Norden finns arbetslöshet inom vissa sektorer medan andra regioner skriar efter arbetskraft, vilket borde lösas genom ännu mer samarbete till exempel mellan fackförbunden och arbetsförmedlingarna i de olika länderna.

Nordiska rådets president Jorodd Asphjell kopplar frågan om yrkesutbildningens framtid till det nordiska samarbetes vision om Norden som världens mest integrerade och hållbara region.

- För att vara den mest integrerade regionen i världen kräver det att man kan studera och arbeta på tvärs i hela Norden. Och vad gäller den gröna omställningen är till exempel batteritillverkning en växande industri där vi i Norden tillsammans måste se till att utbildningen kan erbjuda de kompetenser som krävs framöver. Därför är det så viktigt med sammankomster som den här där representanter för olika branscher kan utbyta erfarenheter från sina respektive länder, säger Asphjell.

Han påpekar också, precis som presidenten för Ungdomens Nordiska Råd Rasmus Emborg som är på plats på konferensen - att också de unga själva bör tas med i arbetet med att utveckla yrkesutbildningen.

Contact information