Språket största hindret för att jobba över finsk-svenska gränsen

24.09.21 | Nyhet
Udendørs marked i Kristinestad
Photographer
Benjamin Suomela / Norden.org
Språkskillnader utgör det största mentala hindret för att arbeta över den finsk-svenska gränsen i Tornedalen, visar en kartläggning från Øresundsinstituttet. Kartläggningen är en fortsättning på tidigare undersökningar som gjorts för gränsregionerna Norge-Sverige och Danmark-Sverige.

Trots en del mentala gränshinder är intresset för att jobba på andra sidan gränsen i det finsk-svenska gränsområdet stort. Två av tre av de 273 personer som svarat på nätundersökningen uppger att de vill arbeta i grannlandet.

Undersökningen, som gjordes i år, identifierar sex mentala gränshinder som bromsar människors vilja att jobba i grannlandet. Förutom språk handlar det bland annat om långa avstånd och svaga sociala nätverk, nationella, regionala och lokala uppfattningar om grannlandet samt olika arbetskulturer.

Årets kartläggning är gjord på uppdrag av Interregprojektet Arbeta tillsammans, Nordkalottrådet och Nordkalottens Gränstjänst.

Gränslös region

Som en del av undersökningen gjordes också djupintervjuer med 33 personer. Intervjupersonerna upplevde att det ”inte finns någon gräns” mellan länderna i Tornedalen, men att ”gränsen ändå är tydlig” då mentala gränshinder begränsar intresset för att söka arbete i grannlandet.

Att just mentala gränshinder är det som främst hindrar personer från att ta steget över landsgränserna stämmer överens med två tidigare kartläggningar som Øresundsinstituttet gjorde 2018 i Norge-Sverige och 2019 i Sverige-Danmark, då med särskilt fokus på företagande över gränserna och på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige och Øresunddirekt. Årets kartläggning har ett bredare fokus på arbetsmarknaden, arbetssökande och arbetsgivare.

Det som skiljer resultaten i den nya kartläggningen från de två tidigare är främst att språket lyfts fram som det största mentala hindret i Tornedalen. Språket har inte spelat en stor roll i gränstrakterna mellan de skandinaviska länderna.

För att få bort mentala hinder föreslår intervjupersonerna bland annat att det ordnas lokala jobbmässor, där arbetsgivare från grannlandet kan presentera sig, större satsning på språkundervisning i skolorna och att arbetssökande får mer information än bara om jobbet i rekryteringsskedet.

Majoritet redo jobba i grannlandet trots pandemin

Covid-19 har påverkat inställningen till att söka jobb över gränsen, uppger de personer som har djupintervjuats. Gränsen till grannlandet har blivit tydligare särskilt för boende på den svenska sidan. Men många av de som djupintervjuas tror inte att effekterna av Covid-19 kommer påverka relationen till grannlandet på långsikt.

Av dem som deltog i nätundersökningen svarar 62 procent att Covid-19 inte påverkat deras inställning till att ta ett jobb på andra sidan gränsen.

 Mål: ökad mobilitet

Avsikten med kartläggningarna är att mäta upplevelser av mentala hinder och vilka möjligheter folk ser för att arbeta över landsgränserna. Kartläggningarna ger viktig information om hur man kan arbeta för ökad mobilitet och målet är att öka möjligheterna till att arbeta över landsgränserna.