Den nordiska konsumtionen måste ändras om vi ska nå de globala målen
- De nordiska länderna hamnar år efter år i toppen av internationella rakningar relaterat till de globala målen. Men även om vi är i topp är vi inte tillräckligt bra. Detta gäller särskilt dem gröna globala målen. Vårt sätt att leva, speciellt hur vi konsumerar, har stor negativ påverkan på miljön och klimatet. Inte bara i vår region utan även internationellt genom olika ”spillover” effekter, säger Stabschef för Nordiska ministerrådets sekretariat Jonas Wendel i sin öppningsreplik inför debatten.
Den akuta klimatkrisen låg till grund när de nordiska statministrarna antog visionen att Norden ska bli den mest integrerade och hållbara regionen till 2030. Agenda 2030 och Parisavtalet ska visa vägen, men Norden ska arbeta ännu mer ambitiöst och ännu snabbare.
Hur går det för Norden egentligen?
Norden har kommit längst med att uppnå många av de globala målen inom Agenda 2030. Finland, Danmark, Sverige och Norge är alla i topp fem enligt den senaste årliga internationella jämförelsen (Stiftungs och Sustainable Development Solutions Network hållbarhetsrapport, juli 2022). Men Norden ligger efter inom de fyra gröna hållbarhetsmålen 12, 13, 14, 15. Där Nordens konsumtion och produktion spelar stor roll.
- I de nordiska länderna konsumerar vi alldeles, alldeles, alldeles för mycket. Om alla använde resurser som Danmark gör skulle vi behöva fyra nya jordar varje år, säger Katherine Richardson professor vid Köpenhamns universitet.
Nordisk överkonsumtion försvårar global hållbarhet
Jämfört med andra regioner i världen släpper Norden ut stora mängder växthusgaser och andra föroreningar genom sitt sätt att producera och konsumera varor.
- Nordens industri är verkligen integrerad globalt. Det betyder att om vi bara fokuserar på det vi gör i Norden ser vi inte hela bilden. Vi behöver ta hänsyn till leveranskedjan som är global. Att fråga hur hållbart Norden är blir för mig därför lite irrelevant. För frågan är inte hur hållbara vi är som region utan hur vi bidrar till en hållbar planet, Per Mickwitz prorektor vid Lund universitet.
Större del av den nordiska produktionskedjan sträcker sig bortom regionen. För att Norden ska bli hållbara behövs därför ett globalt perspektiv på konsumtionen.
- Majoriteten av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp sker utanför Sverige. Där av import av mat, byggmaterial och fossila bränslen är det som genererar störst utsläpp i andra delar av världen, säger Katarina Axelsson forskarassistent vid Stockholm Environment Institute.
Konsumera rätt ska vara lätt
Det mål som Norden har störst utmaningar med är den gröna omställningen. Nordiska ministerrådet arbetar aktivt med att ta steg för att lösa detta, inte minst efter antagandet av den nya visionen om ett hållbart och integrerat Norden till 2030.
Privat överkonsumtion i massiv skala är en utmaning som alla nordiska länder står inför. För att nå sin vision samt de globala målen satsar ministerrådet bland annat på att göra det enklare och mer attraktivt att konsumera och producera hållbart.
Programmet Hållbara livsstilar i Norden, som startades 2021, består av sex projekt med fokus på allting från miljömärkning till jämställdhet kopplat till den nordiska livsstilen. Syftet är att ska bli lättare att leva hållbart i Norden, att göra hållbara livsstilsval och att påskynda normaliseringen av en hållbar livsstil.
