Deklaration från de nordiska samarbetsministrarna om krissamarbete
Information
Två år med pandemi har understrukit vikten av internationellt och regionalt samarbete i en allvarlig hälsokris. Rysslands invasion av Ukraina har påmint oss om att krig i vårt närområde inte bara är en teoretisk möjlighet. När man ställs inför kriser av olika slag ser vi hur viktigt det är att samarbeta med våra närmaste partner för att hantera utmaningarna, inom och tillsammans med EU och Nato samt inom vår nordiska familj.
Det nordiska samarbetet har i dessa krissituationer bekräftat sin betydelse och sin styrka. Samtidigt upplevde vi att pandemin ställde våra samhällen inför en rad nya utmaningar. Många av dem berörde också det nordiska samarbetet, inte minst genom inskränkningar i den fria rörligheten, som är en av hörnstenarna i samarbetet. Vi är överens om att vi måste dra lärdom av alla dessa erfarenheter, både de positiva och de negativa. Det ska vara enkelt att leva, arbeta, studera och bedriva ekonomisk verksamhet över de nordiska gränserna.
De nordiska statsministrarna framhöll i sin deklaration i november 2021 att det finns ett behov av att ytterligare stärka vårt samarbete om beredskap och krishantering. Ansvaret ligger fast hos berörda nationella myndigheter, och arbetet med vidareutveckling pågår nu i de olika sektorerna i Nordiska ministerrådet, inte minst i hälso- och sjukvårdssektorn och i andra samarbetsstrukturer som det så kallade Hagasamarbetet om civil samhällssäkerhet och det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. När en kris uppstår kommer våra ansvariga nationella myndigheter att ha ett nära samarbete med sina nordiska partner.
Vi, de nordiska samarbetsministrarna,
- har fått i uppdrag av våra statsministrar att leda och samordna arbetet med att förverkliga visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Uppdraget gäller även i kristider. Därför följer vi noga det arbete som nu görs för att stärka samarbetet om krisberedskap
-
har ett viktigt ansvar för att lyfta fram det nordiska perspektivet, mellan våra länder och internt i våra egna regeringar, och att tydliggöra både utmaningar och möjligheter, inte minst i en krissituation
-
har under pandemin tagit initiativ till en närmare dialog om de olika utmaningar som uppstått och har upplevt vikten av ett gott informationsutbyte inför nationella beslut som berör den fria rörligheten över våra gränser eller på annat sätt påverkar de andra nordiska länderna
-
kommer att upprätthålla denna dialog och bygga vidare på erfarenheterna från pandemin. På så sätt kommer vi att bidra till att man i händelse av en ny kris kan komma överens om åtgärder för att undvika eller så mycket som möjligt begränsa negativa konsekvenser för den fria rörligheten av nödvändiga beslut som fattas som en del av krishanteringen. I detta avseende har vi ett gemensamt intresse och ett särskilt ansvar för situationen i våra gränsregioner
-
är därför överens om att det sittande ordförandeskapet i en krissituation, på eget initiativ eller på begäran av ett annat nordiskt land, ska se till att vi som samarbetsministrar träffas för att bidra till snabb och god kommunikation och till att de nordiska perspektiven tillgodoses på bästa möjliga sätt
-
har också ett särskilt ansvar för frågor om gränshinder. Vi har därför gett det nordiska Gränshinderrådet ett nytt och stärkt mandat för att förebygga och bidra till att undanröja hinder för den fria rörligheten. Vi har tagit initiativ till en närmare dialog med rådet, både under normala förhållanden och i en krissituation.
Vår vision om Norden som världens mest hållbara och integrerade region förpliktar oss att se till att den nordiska dimensionen tillgodoses i alla våra beslut och att vi i en krissituation så mycket som möjligt arbetar tillsammans och tar hand om vår nära nordiska gemenskap. Som nordiska samarbetsministrar kommer vi tillsammans att ta detta ansvar.