Fredsbyggande och corona på agendan då Nordiska rådet inleder året

18.01.21 | Nyhet
Votering vid Nordiska rådets session i Stockholm 2019
Fotograf
Johannes Jansson
Nordiska rådet inleder det politiska året med virtuella möten den 25-26 januari. Under de två mötesdagarna ordnas bland annat ett seminarium om fredsmäkling och konfliktförebyggande. På mötesagendan finns också coronapandemin.

Januarimötena samlar hela Nordiska rådet och det innebär att alla fem partigrupper, de fyra utskotten och presidiet håller möten.

Dessutom hålls ett gemensamt fredsseminarium för hela Nordiska rådet. Syftet med seminariet är att identifiera möjligheter att agera på ett mer samordnat sätt för att uppnå störst nytta i det nordiska samarbetet kring fredsmäkling och konfliktförebyggande.

Utgångspunkt för seminariet är den nordiska fredsrapporten från 2019 New Nordic Peace: Nordic Peace and Conflict Resolution Efforts.

Fred och konfliktförebyggande är frågor som legat högt på Nordiska rådets agenda de senaste åren, och som också ingår i den strategi om samhällssäkerhet som rådet godkände 2019.

- Fredsbyggande och samhällssäkerhet går hand i hand. Vi lever inte i en isolerad värld, utan alla är kopplade till varandra. Det har vi sett mer än tydligt med coronapandemin. Nu är det dags att hitta starka gemensamma vägar. Norden behöver en tung fredsstrategi. Konfliktförebyggande betyder också starkare ansvar för klimatförändring. Det är dags att agera. Inte i morgon, utan nu, säger Erkki Tuomioja, som är ordförande för Finlands delegation i Nordiska rådet och moderator för seminariet.

Danmark har tagit över presidentskapet

Danmark tog över presidentskapet i Nordiska rådet för 2021 vid årsskiftet och januarimötena blir starten på det nordiska politiska året, ett år som åtminstone inledningsvis kommer att domineras av coronapandemin.

På grund av covid-19 genomförs alla möten digitalt, och pandemin syns dessutom också på de politiska dagordningarna. Bland annat ska utskottet för tillväxt och utveckling behandla ett förslag om den fria rörligheten i Norden i kriser. Det är Mittengruppen i Nordiska rådet som har lagt ett förslag om en samnordisk utredning i syfte att analysera hur man ska kunna undvika gränsstängningar i framtida krissituationer.

Också presidiet har pandemin på dagordningen och ska bland annat diskutera de störningar och hinder mot den fria rörligheten som har uppstått i pandemins spår.