Ökat intresse för lokalproducerat och förnybart i krisens spår

Vi får dagliga rapporter om krisens effekter på folkhälsan, sysselsättningen, världshandeln och ekonomin – och vi har samtidigt en intensiv diskussion om hur återuppbyggnaden ska ske. 
 

Ska vi elda under ekonomin med billig olja? Eller ska vi stimulera en nystart genom investeringar i miljövänlig teknik, klimatneutral energi och hållbar livsmedelsproduktion? 

För en månad sedan fick en rad experter, praktiker och forskare med anknytning till bioekonomin frågan hur pandemin kommer att påverka tillväxten i bioekonomin i deras land. Bioekonomin handlar om att utvinna produkter ur jord, skog och hav på ett mer effektivt och hållbart sätt än idag – och att samtidigt ersätta fossila bränslen och material med biobaserade alternativ.  

56 procent svarade att effekten kommer att bli positiv.  
 

Som skäl angav de bland annat att krisen har visat sårbarheten i de globala leveranskedjorna när landsgränser stängt. Den erfarenheten kommer att gynna lokal och regional produktion av allt från mat och energi till kemiska produkter och mediciner. 

- Den globala lock-downen har verkligen prövat leveranskedjorna. Företag som upplevt flaskhalsar till följd av pandemin kommer att säkra varutillgången. De kan intressera sig mer för lokalt producerade produkter, för att minska beroendet av globala värdekedjor, kommenterar Alberto Giacometti, ung forskare inom regional utveckling på Nordregio i Stockholm och en av dem som deltog i undersökningen. 

Störst potential för tillväxt bedöms finnas för lokala varumärken inom livsmedelsproduktionen, men även för hälsoprodukter av högt ekonomiskt värde som kan utvinnas ur lokala biobaserade resurser. 

Företag som utvinner hälsoprodukter ur fiskrens, energi ur hushållssopor, djurfoder ur tång, proteiner ur mejeriernas avfallsströmmar är exempel på hur bioekonomin kan höja förädlingsgraden och värdet på råvaran.  

Pandemin understryker också de sociala aspekterna av bioekonomin, menade flera av de svarande. Det handlar om människors sökande efter säker mat och trygga jobb när hela världen krisar. 

- Pandemin har verkligen fått folk att tänka efter vad som är viktigt i livet och var de vill bo. Här i Lettland där jag bor har folk flyttat ut på landet och upptäckt att de kan jobba här. Jag är säker på att detta kommer att gynna företagandet på landsbygden, säger Joanna Storie som forskar om landsbygdsutveckling på Estonian University of Life Sciences. 

När de svarande ombads ranka fördelarna med bioekonomisk tillväxt på en skala mellan 1 och 5, skattade de den sociala betydelsen högst (3,9) - strax över de miljömässiga (3,8) och ekonomiska (3,7) fördelarna. 

Flera av de svarande i undersökningen anser att pandemin stärkt de hållbarhetstrender som fanns redan innan, inte minst politiskt. 

Bland annat EU-kommissionen har lovat att ”European Green Deal” kommer att vara motorn i återuppbyggnaden av ekonomin i Europa, vilket ska betyda investeringar i förnybar energi, förnybara bränslen till transportsektorn och hållbar livsmedelsproduktion.  

De svarande i undersökningen ser en potential för ökat stöd för bioekonomin, både genom offentlig lagstiftning och genom konsumenternas medvetna val. 

• Undersökningen är en del i en större studie av de bärande trenderna inom bioekonomin i Norden och Baltikum. Studien utförs av Nordic Sustainablility på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kommer att publiceras hösten 2020. 

• 2018 tog det nordiska samarbetet fram ett strategiskt program för bioekonomin i Norden, med syfte att ”underlätta övergången från traditionellt jord- och skogsbruk och fiske till tekniskt avancerade industrier och små- och medelstora företag”.

• 122 experter och praktiker inom bioekonomin har deltagit i undersökningen. Några har utvecklat sina svar i uppföljande intervjuer. De svarande är fördelade på 13 länder i Östersjöregionen och Nordatlanten.