Eva-Stina Byggmästar
Motivering:
Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) diktsamling Vill du kyssa en rebell? är både överdådig och dödstrotsande. Här går hon in för att gestalta en lycklig och uppslukande kärlek i ett verk som nästan saknar oro och skuggsidor. Rebellen är den som kompromisslöst avvisar sans och måtta i sin förälskelse. Att projektet lyckas – att resultatet blir entusiasmerande radikal kärlekspoesi – beror just på Byggmästars tveklöshet. Den spänning som dikten kräver växer inte ur den beskrivna kärleksrelationen, utan ur förväntningarna på hur den ska skildras. Poeten vet att hon blottställer sig för kritik men konfronterar den genom att utan sidoblickar skriva som hon gör.
Den älskade blir hela världen – jämförelseobjekten är inte bara de sedvanliga, som solen och vinden, utan också till exempel en blåmussla och ett konserthus med ett kvarglömt rött paraply i garderoben. Och den älskade själv kan uppträda som ett barn, en bläckfisk. På så vis växer kärleksrelationen – trots bokens intensiva tvåsamhet kommer den att omfatta hela den tänkbara värld där de älskande rör sig i känslor, tankar och handlingar.
Det handlar, som det heter i en strof i dikten ”Svetslågan”, ”om mer än det lilla men vilda/ ordet poesi”, det handlar om ”svetslågan – det våldsamma/ ljuset i din kontur som etsade/ sig fast”.
Många av dikterna är hängivna kärleksförklaringar till duet. Trots det är språket i Vill du kyssa en rebell? mera återhållsamt än i många andra av Byggmästars böcker. Nyorden, naivismen och ordlekandet är sällsyntare här. Världen som omsluter de älskande är inte exotisk eller sagolik – om nu inte passionen alltid är det – utan byggs upp av konkreta och igenkännliga element. Detta är nödvändigt för att inte den känslomässiga tryckkokare boken utgör skall sprängas i luften. Bakom det sprudlande överdådet och jublet visar Byggmästar en absolut kontroll av de språkliga medel hon tar i bruk.
Vill du kyssa en rebell? är Eva-Stina Byggmästars tjugofemte diktsamling. Hon debuterade 1986, och har belönats med en rad pris i Finland och i Sverige, bland annat Svenska Akademiens Bellmanpris 2018 och Karl Vennbergs pris som utdelas av Samfundet De Nio 2009.