Om gränshinder i Norden

Att säkerställa att det finns gynnsamma förutsättningar för att arbeta, flytta, studera och starta samt driva företag över gränserna i Norden är en högt prioriterad fråga i det nordiska samarbetet och en viktig del i arbetet med att nå visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

I samband med Nordiska rådets 65:e session i oktober 2013 undertecknade de nordiska statsministrarna en gemensam deklaration om att bekämpa gränshinder i Norden.

Gränshinder är lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden. Att olika ersättningsnivåer och skatter förekommer i de nordiska länderna är inte gränshinder. Däremot betraktas det som ett gränshinder om en person på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation, såväl i bosättningslandet som i det andra landet.  

 

Gränshinderrådet


En ny organisation, Gränshinderrådet, startade den 1 januari 2014. Gränshinderrådet är ett oberoende organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet är pådrivare gentemot de nationella politiska och administrativa systemen så att bland annat gränshinder mellan de nordiska länderna blir lösta. Genom Gränshinderrådets, och andra aktörers arbete, är syftet att skapa förutsättningar för en integrerad region där invånare enkelt kan arbeta, flytta, studera och starta företag över gränserna.  Gränshinderarbetet sker i nära samarbete med aktörer såsom Nordiska rådet, informationstjänster, gränskommittéer, arbetsmarknadens parter, departement, myndigheter, civilsamhället och näringslivsorganisationer. 

De senaste årens kriser har påverkat mobiliteten och särskilt medfört utmaningar för de människor som bor och verkar i gränsregioner. I samband med att samarbetsministrarna gav Gränshinderrådet ett nytt mandat för åren 2022 – 2024 tilldelades även rådet en roll att på kort varsel samla information och uppmärksamma regeringarna på mobilitetsproblem som uppstår i kristider samt föreslå lösningar och stå till förfogande med sin kunskap när så efterfrågas.

Gränshinderrådet arbetar även med problem och frågeställningar som inte direkt faller in under ovanstående gränshinderdefinition men som anses hämma den inomnordiska mobiliteten och den inomnordiska integrationen.

 

En gemensam arbetsmarknad


Norden har länge haft en gemensam arbetsmarknad. Genom utbytet av arbetskraft har de nordiska länderna alltsedan 50-talet kunnat utjämna obalansen mellan länder som har hög arbetslöshet respektive haft stora behov av arbetskraft.

Genom den gemensamma nordiska arbetsmarknaden har de nordiska länderna kunnat hantera konjunktursvängningarna bättre, och därmed utvecklats bättre än annars. Också idag är utväxlingen av arbetskraft av stor betydelse, inte minst i gränsområdena i Norden.

 

Det nordiska näringslivet


Också det nordiska näringslivet har under det senaste decenniet blivit alltmer integrerat.

De nordiska grannländerna utgör en oproportionerligt stor andel av respektive lands import- och exportmarknad. Enligt undersökningar genomförda de senaste åren har det visat sig att det enskilt största hindret för företag som önskar bedriva verksamhet över de nordiska gränserna är svårigheten att finna relevant information om regelverk med mera i det andra landet. Också flera skatterättsliga frågor och dubbeladministration har utpekats såsom besvärliga.

Att det nordiska näringslivet ska kunna operera så obehindrat som möjligt över de nordiska gränserna ligger i samtliga inblandade länders intresse. Därför sjösätts det fortlöpande olika projekt för att inventera och försöka lösa gränshinder även på näringslivsområdet.

 

Norden i världen


Samtliga nordiska länder är genom medlemskap i EU eller särskilt avtal genom EES, starkt knutna till den Europeiska unionen.

Det innebär att Norden, på de flesta områden, utgör en del av EU:s inre marknad. Genom bandet till EU är de nordiska länderna också förpliktigade att följa de olika förordningar och direktiv som utarbetas på europeiskt plan.

Flera utav dessa handlar om människors rätt att fritt röra sig inom EU/EES och den gemensamma europeiska marknaden. Således samspelar de klassiska nordiska strävandena om ett öppet Norden, och de europeiska dito.

 

Nordiska ministerrådets handlingsplan för Vision 2030 Norden i världen

Handlingsplanen beskriver hur Nordiska ministerrådet ska arbeta för att uppnå visionens mål genom en rad initiativ, som anknyter till visionens tre strategiska prioriteringar: Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden. Kopplat till de strategiska prioriteringarna finns 12 mål. De strategiska prioriteringarna och målen är styrande för all verksamhet i Nordiska ministerrådet de kommande 4 åren. Handlingsplanen är uppdelad i 12 delar, kopplade till de 12 målen.