Karen Anne Buljo & Inga-Wiktoria Påve (ill.)

Karen Anne Buljo & Inga-Wiktoria Påve
Photographer
Marie Louise Somby & Inga-Wiktoria Påve
Karen Anne Buljo & Inga-Wiktoria Påve (ill.): Guovssu guovssahasat. Bilderbok, Davvi Girji, 2019. Nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2020.

I boken Guovssu guovssahasat (”Guovssu och norrskenet”, inte översatt till svenska) berättar Karen Anne Buljo en samisk traditionell historia om hur det farliga, färglösa norrskenet fick färger. Boken Guovssu guovssahasat tar sin utgångspunkt i samisk muntlig traditionell berättarkonst och berättelsen om hur norrskenet fick färger. Samerna har alltid använt berättelser till att varna sina barn för att utmana naturkrafterna. Det lurar faror överallt och barnen blev tidigt upplärda att tänka självständigt.

Att handlingen i boken låter sig speglas i just detta förstår vi när mamman talar om för sina barn varför det är så farligt att utmana och reta skenet utan färger. Barnen i berättelsen får höra om de olika skenens tävling om färgerna, där både midnattssolen och regnbågen fick sina färger. Norrskenet blev färglöst och var nu på evig jakt efter färger. Mamman försöker få barnen att förstå att de måste vara på sin vakt eftersom detta sken kan vara ytterst farligt.

Barnens nyckel till skydd mot många mytologiska faror är silveramuletterna och mor ber dem visa fram dessa om det kommer främmande hem till dem medan föräldrarna är borta vid renflocken. Barnen får stränga order om att inte lämna kåtan, men de lockas ut av andra barn. Medan de största barnen är ute och leker, går också lillebror Guovssu ut och han utmanar och retar Norrskenet med en urgammal samisk rimlek. Lillebror blir tagen av Norrskenet. De största barnen ser detta till sin stora förskräckelse och de försöker fånga honom, men de blir själva sugna in i detta mäktiga ljus.

Det är denna syn som möter föräldrarna när de kommer tillbaka hem till sitan och de ber sina barn lossa sina färggranna silkessjalar och silveramuletter. När de gjort det släpper Norrskenet taget och barnen kan landa nere hos mor och far igen.

I samisk berättartradition använde man historier för att uppfostra barn i stället för förbud och befallningar. På det sättet vägledde man barnen. Berättelsen om hur norrskenet fick färger är ett gott exempel på en sådan historia. Enligt samisk tradition bör man inte förarga norrskenet för då kan det gå galet – ja, norrskenet kan rentav ta barnen. Alla bör visa respekt för norrskenet och andra himlakroppar. Denna tradition lever fortfarande.

Författaren har skrivit en spännande bok om hur norrskenet fick färger. Inga-Wiktoria Påves färgrika illustrationer bidrar till att göra berättelsen i boken levande och spännande.

Det är viktigt att författaren synliggör den samiska berättartraditionen. Hon har skrivet en bok utifrån den traditionella samiska berättelsen om norrskenet och därmed gjort den tillgänglig för barn. Boken är också aktuell med tanke på det globala intresset för norrsken.

Boken är lättläst och lätt att förstå för barn. Illustrationerna av Inga-Wiktoria Påve är naturalistiska och uttrycksfulla. Hon har ett fint färgval i bilderna som understryker mystiken i bokens berättelse.