Klaus Høeck: Legacy
Nomineringsutskottet föreslår Klaus Høecks diktsamling Legacy för Nordiska rådets pris. Diktsamlingen avtecknar sig i årets litteratur med sin unika poetiska form och sitt ymnighetshorn av stilarter, stämningar, synvinklar, motiv och teman. Verket är kulminationen hittills på Høecks författarskap som inleddes för ett halvsekel sedan 1966, och som med många storverk i årtionden har varit ett av de viktigaste i modern dansk litteratur.
Titeln Legacy [eftermäle/arv] antyder att det 592 sidor långa, monumentala verket handlar om en tillbakablick på ett långt liv och på diktarens förhållande till släkt, partner, vänner och diktarkolleger. Kompositoriskt är diktsamlingen uppbyggd av tre långa avsnitt med titlarna ”Facebook/Selfies”, ”Instagram” och ”Linkedin/Updates”, av vilka det första omskriver ett familjealbum, det sista diktarens författarskap, medan mittdelen omfattar iakttagelser från vardagen, filosofiska reflektioner, minnesfragment, absurda gags och bitska kommentarer om samtiden. På det hela taget är Høecks varumärke att allt inkorporeras i hans diktsamlingar och hans poesi spänner från högtidliga hyllningar till förvrängda ramsor, från poetologiska resonemang till iakttagelser från vardagen, och från originella reflektioner till enastående humoristiska infall. Legacy är ett framstående exempel på en estetik där man opponerar mot att ”et digt går op” och blir ”et lil / le skrin af smukke ord og / rammende bille / der”.
Fascinationskraften i Høecks poesi är ofta överväldigande när det flyger gnistor mellan element som inte normalt förknippas med varandra. Den sporadiska iakttagelsen och de stora existentiella perspektiven, det fula och det sköna, och det prosaiska och det högtidliga förenas i Høecks dikter, där de unika versraderna med 5 och 7 stavelser samtidigt framstår som enigmatiska och inbjudande, så att man sugs genom myllret av uppbrutna haiku-sonettaktiga strofer.
Høecks poesi handlar om allt. Det finns dikter om poesi, sport, politik, konst, mat, sprit, sjukdom, kärlek, död, religion, schack, katter, vänner, arbete, kläder och trädgårdsskötsel - för att bara nämna några få ämnen. Och oftast blandas ämnena på överraskande sätt. En vidunderligt filosofisk dikt sammankopplar datateknologi, schack och poesi på följande vis: ”computeren har / ændret skakkens filoso / fi fra en roman / tisk æstetik til / en dynamisk der viser / sig ved at såkaldt / grimme træk (som in / gen ville have drømt om) / vinder – kunne man / tænke sig at det / samme gælder for kunst / i almindelighed”. En annan dikt associerar från ett gammalt foto till personliga reflektioner över livet som helhet: ”hvordan gik det så / derinde bag sølvrammen / og glasset (snavset / af støv og flue / lort men ikke revnet el / ler knust) klarede / jeg variatio / nerne eller snublede / jeg på parketgul / vet? – helt ærligt jeg / ved det ikke rigtigt men / jeg fik ingen børn.” På det här sättet spänner Klaus Høecks mästerliga samling över hela tillvaron med dess mångfald av stilarter, stämningar, synvinklar, ämnen och åsikter.