Veikko Holmberg og Sissel Horndal (ill.)

Denna bok tillägnas alla som måste vika för storsamhällets krav.

Så börjar författaren sin bok och leder oss i och med det in i historien där björnhonan Durre och björnungen Darre är huvudpersoner. Temat är internationellt, men handlingen äger rum i Enaretrakten i norra Finland. Som björnar alltid gör om vintern låg Durre och Darre och sov i sitt ide långt upp i norr. Men så plötsligt en gång på vårkanten väcktes de av ett förfärligt dån. Det visar sig att snöskoterspåret passerar precis vid björnarnas vinterhem.

En konflikt utvecklas mellan dem som vill köra skoter och dem som vill skydda björnarna. Det blir en dragkamp mellan parterna i lokalmiljön, och det går så långt att det ges tillstånd till att skjuta björnarna. Men björnjakten stoppas i tid.

Tematiken berör mötet mellan det nya och det gamla, och illustrerar hur balansen i naturen lätt ödeläggs av människans behov av utrymme för sina nöjen. Historien har ett budskap som påminner oss om reglerna för fjällvett: Det är ingen skam att vända i tid. Man kan också kalla dessa för naturvettsregler.

I det samiska samhället har sådana djur- och naturvettsregler överlevt i den muntliga traditionen. Huvudbudskapet var att uppmärksamma, vägleda och värna om. Nu görs detta ofta i litteraturen, eftersom man vill förmedla arvet till kommande generationer.

Språket i boken avspeglar den samiska muntliga berättarstilen. Författaren använder naturbegrepp utan att syntaxen blir svår för barnen i målgruppen. Intrigen i historien är lätt att följa från början och läsaren fattar sympati för björnarna och kan således förstå smärtan som de blir utsatta för. Man kan som läsare ställa sig frågan om det är nödvändigt med så stora områden för människans fritidsysselsättning.

Historien visualiseras med naturalistiska färgillustrationer som förstärker textens tema. Vi följer historien från det blålila vårlandskapet till höstens jordfärger. Björnen som står och fryser i ett vinterlandskap för oss närmare intrigen, och pekar uttryckligen på den obalans som uppstår i och med att björnarna blir väckta för tidigt. Björnar ska naturligtvis sova om vintern.

Björnens godlynta väsen kommer också tydligt fram i illustrationerna, bilderna signalerar godhet, harmoni och närhet till människor. Detta i kontrast till aggressionen som präglar bilden av björnens motståndare. Illustrationerna lyfter texten och bidrar till att förstärka upplevelsen av en berättelse som låter förnuftet vinna till slut.