Bottenrekord för barnafödandet i tre nordiska länder

04.02.20 | Nyhet
pojke cyklar på Island

Hellissandur, Snaefellsnes halvø, Iceland

Photographer
Yadid Levy/norden.org
Barnafödandet i Finland, Norge och Island har nått de lägsta nivåerna som hittills uppmätts. Bara på Färöarna föds det fortfarande fler än det dör. Det framgår av rapporten State of the Nordic Region som släpps i dag.

De nordiska länderna har tidigare var föregångare när det gäller hög fertilitet. Men nu liknar Norden allt mer övriga världen.

- Vi är på väg mot ett Kina-tillstånd – utan att vi fört någon ettbarnspolitik, säger Anna Karlsdóttir, Senior Research Fellow, Nordregio.

Hon är medförfattare till State of the Nordic Region 2020 som tar temperaturen på samtliga kommuner och regioner i Norden vad gäller befolkningsutveckling, arbetsmarknad och ekonomi.  

Fortfarande över EU-snittet

Det senaste decenniet har födelsetalen gått ner i nästan hela Norden. På Island har de gått ner från 2,2 barn per kvinna till 1,7 på 10 år.

I Finland (1,4) och Norge (1,5) är nivåerna nu lägre än EU-genomsnittet.

Det är bara tack vare något högre födelsetal i Sverige (1,76) och Danmark (1,72) som Norden som helhet ligger lite över EU-snittet (1,5).

Liten effekt av föräldraledigheten

Det förvånar Anna Karlsdóttir att de generösa nordiska systemen för föräldraledighet och barnomsorg inte har större effekt på födelsetalen.

Systemen skapades på 1960- och 70-talen för att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden. Politiska ansträngningar att skapa ett jämställt föräldraskap har gjort att allt fler nordiska pappor stannar hemma med sina små barn.

- Familjepolitiken har haft effekt på fertiliteten, men inte alls så stor effekt som man skulle kunna förvänta, säger Anna Karlsdóttir.

    Äldre förstföderskor får färre barn

    Det som däremot fått effekt, är förstföderskornas stigande ålder. Kvinnor vill vara färdigutbildade och en bit på vägen i sina karriärer innan de skaffar barn.

    - Familjeplanering är i de flesta avseenden något positivt. De barn som kommer är önskade och välkomna. Men tyvärr är fertiliteten en utmaning när man väljer att föda barn sent, säger hon.

    Förstföderskor under 25 har minskat i hela Norden medan förstföderskorna över 35 har blivit fler.

     Idag är medelåldern för en förstföderska i Norden 30 år.

      Invandrarna räddar avfolkningsbygden

      Norden ligger ungefär på europeisk nivå när det gäller andelen unga i befolkningen. Framför allt i  glesbygdsområdena har andelen unga krympt.

      Men några regioner går mot trenden – tack vare migration och flyktingmottagande.

      26 procent av alla nordiska kommuner har haft en befolkningsökning tack vare invandringen. En stor del av dessa kommuner led tidigare av utflyttning, åldrande befolkning och försämrad service.

      Rapportförfattarna konstaterar att en framgångsrik integration av invandrare kan bli avgörande för att vända trenden i glesbygd.  

      - De kommer att bidra väldigt positivt till utvecklingen om får utbildning, får en chans att bli självförsörjande och jämlika förutsättningar, säger Anna Karlsdóttir.

      Det här är State of the Nordic Region

      State of the Nordic Region är en unik samling av data från hela Norden om ekonomi, demografi, sysselsättning, utbildning och mycket mer, illustrerad med specialdesignade landkartor.

      Rapporten ges ut vartannat år av Nordiska ministerrådet och tar så att säga temperaturen på regioner och kommuner i Norden.

      Som ett led i utgivningen utformas ett index för regional potential – designad av Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningscenter för regional utveckling och planering – som visar hur dynamiska de 74 regionerna i Norden är utifrån traditionella, jämförbara statistiska parametrar.