Don’t worry, be happy – en lägesrapport för de nordiska demokratierna

28.08.19 | Nyhet
Valgbod
Photographer
Ritzau/Scanpix.dk
Hur stor tillit har den nordiska befolkningen till demokratiska institutioner och politiker? Hur aktiva är nordborna i demokratin? En ny rapport har tittat närmare på läget i de nordiska demokratierna. Resultaten ger anledning till glädje, men pekar också på områden där vi måste bli bättre.

I dagens debatt talas det mycket om att demokratin står inför stora utmaningar och att det politiska engagemanget är på nedgång.  Men hur står det egentligen till i Norden? Nordiska ministerrådet har jämfört undersökningar som gjorts bland invånarna i de nordiska länderna från 2002 till 2016. 7 000 nordiska invånare ingår i undersökningen. Syftet med rapporten Don’t worry, be happy – en lägesrapport för de nordiska demokratierna har varit att titta närmare på utvecklingen av medborgarnas intresse för politik och det politiska engagemanget. Rapporten tittar också på i vilken utsträckning nordbor har tillit till politiker och parlamenten.

– Studien tyder på att såväl intresset för politik som förtroendet för politikerna och de demokratiska institutionerna fortfarande är högt i de nordiska länderna. Denna stabilitet är särskilt intressant jämfört med den växande misstron mot den politiska sfären vi ser i andra delar av världen, säger rapportens författare Christoffer Waldemarsson.

Studien tyder på att såväl intresset för politik som förtroendet för politikerna och de demokratiska institutionerna fortfarande är högt i de nordiska länderna. Denna stabilitet är särskilt intressant jämfört med den växande misstron mot den politiska sfären vi ser i andra delar av världen.

Christoffer Waldemarsson, författare till rapporten

Utvecklingen

I rapporten kommer fram till att det totalt sett har varit en positiv utveckling i de nordiska länderna åren 2002–2016. De nordiska medborgarnas politiska intresse har ökat från 55,1 procent till 62,6 procent. Nordborna är mer intresserade av politik än genomsnittet i Europa, och trots att valdeltagandet har minskat såväl i Norden som i resten av Europa är nordborna också flitigare när det gäller att rösta i val. I Norden är valdeltagandet i genomsnitt 80 procent jämfört med 68 procent i Europa.

Även om man kan se en liten genomsnittlig minskning av tilliten till den politiska sfären ligger de nordiska länderna högt i ett internationellt perspektiv. Faktum är att den negativa trend som vi ser i övriga Europa inte gäller i Norden. Norge utmärker sig som det land där befolkningen litar mest på det nationella parlamentet, medan Island har den lägsta tilliten till den politiska sfären.

– I en tid av politisk förändring och växande misstro mot politiska institutioner på global nivå är det intressant att undersöka hur det står till i Norden. När utvecklingen i Norden är mestadels positiv och motsatt trenden i övriga av Europa ska vi glädja oss, men också komma ihåg att demokratin skapas varje dag. Vi kan inte slå oss till ro, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki.

Norden och EU

Jämfört med övriga européer har nordborna betydligt högre tillit till Europaparlamentet. I Europa uppger 30 procent att de har hög tillit till Europaparlamentet. I Norden svarar 43 procent att de har hög tillit. Det är en positiv ökning på hela 26 procent från 2002.

I en tid av politisk förändring och växande misstro mot politiska institutioner på global nivå är det intressant att undersöka hur det står till i Norden. När utvecklingen i Norden är mestadels positiv och motsatt trenden i övriga av Europa ska vi glädja oss, men också komma ihåg att demokratin skapas varje dag. Vi kan inte slå oss till ro

Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets generalsekreterare