Hur inkluderande är kulturlivet i Norden?

Vem får vara med? Nordisk kulturpolitisk dag i Stockholm

Photographer

Hedvig Franzén-Brunius

Mail Facebook Linkedin Twitter Sign up to newsletter

Vi måste tillsammans stå upp för den konstnärliga friheten. En stark demokrati försäkrar att också minoriteter har förutsättningar. Det sa Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid invigningen av den nordiska kulturpolitiska konferensen ”Vem får vara med?” i Stockholm på måndagen.

Konferensen lockade 400 beslutsfattare, forskare och kulturutövare från hela Norden till att diskutera integration och inkludering inom kultursektorn i Norden med avstamp i tre nya rapporter. Arrangemanget ingick i Sveriges ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet 2018 och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke lyfte behovet av nordiskt samarbete:

– Det är mycket viktigt för mig att bygga nära och täta relationer med mina kollegor i Norden, så att vi skapar ett inkluderande samhället med kulturens hjälp.

Alla har inte samma möjligheter

Resultaten visar på bristande mångfald på statliga kulturinstitutioner. Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar men inte i samma takt som i befolkningen i stort.

– Det finns skäl att undersöka vilka hinder som står i vägen för att öka denna representation, menar Erik Peurell, utredare vid Kulturanalys Norden och under konferensen debatterades rekryteringprocesser och nya inspel efterlystes.

Men det är stora skillnader mellan olika områden. Orkesterinstitutioner har till exempel en hög andel anställda med utländsk bakgrund jämfört med museisektorn.

Flest kvinnliga chefer på Island

Könsfördelningen bland anställda i den statliga kultursektorn i Norden är mera jämn även om möjligheterna till makt och inflytande varierar betydligt.

Island är enda landet där sannolikheten är större för en kvinna än för en man att få en chefsposition. Där är 75 procent av de verksamma cheferna kvinnor. Motsvarande siffra för Danmark är 42 procent.

Jämfört med arbetsmarknaden som helhet är de statligt finansierade kulturinstitutionerna i framkant. På Island är andelen kvinnor i chefsposition 38 procent och och i Danmark 26 procent.

Metoo visar vägen till förändring

– Statistiken visar att alla inte är med och att vi behöver jobba vidare med det här i Norden. Metoo är en samhällsförändring och den ska inspirera oss att tackla även dagens tema, jämställdhet, jämlikhet och integration, sa Mikael Höysti, Avdelingschef Kultur vid Nordiska ministerrådet, när han avslutade konferensen.

Till trots av att det fortfarande finns stora utmaningar så ger rapporterna förutsättningar till förbättringar. Niels Righolt, VD på "Center for Kunst & Interkultur" i Köpenhamn säger:

– I motsättning till tidigare så har vi nu i alla fall statistiskt underlag som belyser området.

Också Karolina Windell, verksamhetsledare Kulturanalys Norden satte stort värde på att systematiskt följa frågor om jämställdhet och mångfald i den nordiska kultursektorn:

– För att förstå på vilket sätt kulturlivet är inkluderande eller exkluderande, behöver vi stabila kunskapsunderlag. Men lika viktigt är att vi når ut med kunskapen. Den nordiska kulturpolitiska dagen är en arena för kunskapsutbyte och dialog som kan bidra till insikter och handling.

"Vem får vara med?" arrangerades av Kulturanalys Norden och Norsk kulturråd i Stockholm den 29 januari 2018. Se program (kulturanalysnorden.se)