Nordiska rådet på baltisk konferens: säkerhet och samarbete i öst viktigt

18.05.23 | Nyhet
Porträtt av Erkki Tuomioja och Bryndís Haraldsdóttir
Photographer
Johannes Jansson/norden.org

Erkki Tuomioja och Bryndís Haraldsdóttir, medlemmar i Nordiska rådet.

Nordiska rådet ger ett fortsatt starkt stöd till Ukraina, och vill se ett starkt samarbete mellan de nordiska och baltiska staterna samt ökat internationellt samarbete för att stärka värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det här är budskapen då Nordiska rådets medlemmar Erkki Tuomioja, Bryndís Haraldsdóttir, Oddný G. Harðardóttir och Hanna Katrín Friðriksson deltar i Baltiska församlingens konferens för länderna i EU:s östliga partnerskap i Tallinn 18–19 maj.

Konferensens huvudfokus ligger på att stärka länderna i det östliga partnerskapet i det nya geopolitiska läget i Europa. Baltiska församlingen påpekar att de baltiska länderna redan tidigare har gått igenom många av de utmaningar som flera av länderna i det östliga partnerskapet nu upplever, och att det är viktigt att stöda ländernas utveckling och säkerhet.

Säkerhet högt på agendan

Nordiska rådets tidigare president Erkki Tuomioja säger att det är av största vikt att fokusera på säkerhetsfrågor inom partnerskapet, med förståelse för det att säkerheten förutsätter också mycket annat än militär upprustning.

- Stöd till Ukraina också på lång sikt är av högsta prioritet för Nordiska rådet. Vi ser det också om viktigt att tillsammans med Baltiska församlingen fortsätta dialogen med den demokratiskt sinnade oppositionen både i Belarus och Ryssland.

Tuomioja lyfter också fram cybersäkerhet som ett område som står högt på agendan för Nordiska rådet. Det finska presidentskapet 2022 efterlyste en gemensam cybersäkerhetsstrategi för de nordiska länderna.

Baltiska församlingen viktig samarbetspartner för Nordiska rådet

Ordförande för den isländska delegationen i Nordiska rådet Bryndís Haraldsdóttir säger att den ryska invasionen av Ukraina har varit en väckarklocka för Nordiska rådet.

- Jag vill be om ursäkt för att vi i de nordiska länderna inte lyssnade mer på de baltiska länderna tidigare då ni varnade för det hot som Putins Ryssland innebar.

Hon säger att man i Norden nu har insett hur viktig roll Baltiska församlingen och de baltiska staterna spelar i det östliga partnerskapet. I den nya internationella strategi som Nordiska rådet antog i mars i år i Reykjavik slås det fast att Nordiska rådet skall bidra till att demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och mänskliga rättigheter hålls högt på den internationella agendan.

- De länder som stöder de här värderingarna kan räkna med vårt stöd, säger Bryndís Haraldsdóttir.

Hon nämner också läget i Moldavien som högt prioriterat för de nordiska länderna. Landet har utsatts för flera luftrumskränkningar och cyberattacker från rysk sida, och Bryndís Haraldsdóttir gläder sig över att de nordiska och baltiska regeringarna tillsammans vill bidra till att stärka säkerhet, stabilitet och demokrati i Moldavien och underlätta landets europeiska integration.

Jag vill be om ursäkt för att vi i de nordiska länderna inte lyssnade mer på de baltiska länderna tidigare då ni varnade för det hot som Putins Ryssland innebar.

Bryndís Haraldsdóttir, medlem i Nordiska rådet

Baltiska församlingen är en mellanstatlig samarbetsorganisation där de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen ingår. Baltiska församlingen bildades 1991.

EU:s östliga partnerskap är ett initiativ som omfattar EU, dess medlemsstater och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Belarus*, Georgien, Moldavien och Ukraina. Det övergripande målet är att öka stabiliteten, välståndet och motståndskraften hos EU:s grannländer.

*Sen 2020 upprätthåller EU ett icke-politiskt samarbete med Belarus inom EU:s östliga partnerskap samt intensifierar samarbetet med viktiga icke-statliga belarusiska aktörer.