Så löser vi bristen på gränsöverskridande statistik

Nu, när gränserna är tillfälligt stängda, skapar mörkertalen nya problem.

Gränskommuner runt om i Norden har stora svårigheter att förutse kostnaderna av att gränspendlare blir arbetslösa och i behov av stöd i hemlandet.

Bristen på statistik osynliggör alltså både problemen och potentialen med den fria rörligheten i Norden. 

Men det verkar finnas lösningar på statistikproblemet. Både i Europa och i Öresundsregionen pågår projekt för att skapa hållbar gränsöverskridande statistik.

- Att få med Norden i vårt europeiska pilotprojekt står högst på vår önskelista, säger Johan van der Valk, Statistics Netherlands, som leder projektet Crossborder Statistics, med sju europeiska länder involverade.

Johan van de Valk var en av de experter och brukare av gränsöverskridande statistik som Nordiska Ministerrådet bjöd in för att finna nya lösningar, i samband med lanseringen av rapporten Nordic cross-border statistics den 25 februari.

Att föra statistik över dem som jobbar eller studerar i ett grannland ingår inte i det officiella uppdraget för de nordiska ländernas statistikbyråer. Och när statistikbyråerna samarbetar kring detta, kolliderar ländernas lagstiftningar om mikrodata, alltså uppgifter på individnivå.

Sveriges starka offentlighetsprincip gör att grannländerna tvekar att lämna ut mikrodata till den svenska statistikbyrån, SCB, eftersom en del uppgifterna kan bli tillgängliga även för andra svenska myndigheter.

Bristen på säker statistik får stora konsekvenser för Nordens gränsregioner och för utvecklingen av den fria rörligheten i Norden, det är både statistiker och brukare överens om.

- Det påverkar oss mycket. Om vi inte vet hur många människor som arbetspendlar, eller potentialen för tillväxten i vårt område, kan vi inte skapa en politik som är välmotiverad och korrekt, säger Ulrika Geeraedts, utvecklingsdirektör i Region Skåne i Sverige.

Hon ger några exempel:

- Vi är 85 kommuner i Sverige och Danmark som samarbetar i Greater Copenhagen Committee för att locka investerare och arbetskraft till våra företag inom Life Science och spelindustrin. Men vi har svårt att marknadsföra området utan korrekta uppgifter.

Sådana behövs även på nationell nivå. I Malmö räknar vi troligen med en alltför hög nivå av barnfattigdom, eftersom inkomster från föräldrar som jobbar i Danmark inte syns i statistiken, säger Ulrika Geeraedts.

Lösningen kan vara att gå runt problemet med olikheter i ländernas lagstiftning kring personuppgifter.

Just nu inleds en pilotstudie, finansierad av Region Skåne, där Danmark och Sverige tillsammans ska skapa statistik kopplad till arbetsmarknaden, utan att utväxla mikrodata, alltså uppgifter på individnivå.

Resultatet tros inte bli riktigt lika träffsäkert, men Johan van der Valk som driver det europeiska projektet Crossborder Statistics anser att det går att skapa hållbar statistik, utan att dela personliga uppgifter.

- Vi kan se att den personliga integriteten blir allt viktigare. När amerikanska bolag använder personliga data utan att fråga, blir folk mer medvetna och tveksamma och jag är rädd för att statistikinstituten får lida av detta.

­Därför måste vi uppfinna andra metoder för att producera statistik. Det blir inte på mikronivå, men med hjälp av tekniskt sofistikerade metoder kan vi skapa uppgifter om arbetspendling och inkomstnivåer som är värdefulla för alla inblandade länder, säger Johan van der Valk.