Christina Gestrin (Indlæg)

President! Under många år har vi i Nordiska rådet diskuterat behovet av att stärka samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det råder enighet om att de nordiska länderna på grund av den geografiska närheten till varandra har många gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska intressen oberoende av ländernas band till EU eller NATO. Det är också ett faktum att de geografiska regionerna i Europa ökar i betydelse, också detta oberoende av om länderna är medlemmar i EU eller Nato. Dessa fakta utgick även Thorvald Stoltenberg från när han skrev den rapport som de nordiska utrikesministrarna bett om och vars syfte var att ge förslag på åtgärder för ett närmare nordiskt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. I Stoltenbergrapporten, som publicerades i februari 2009, ingick också förslaget om nordiskt samarbete i luftövervakningen av Island. De flesta av Stoltenbergrapportens 13 förslag har redan utvecklats vidare. Utgående från dessa utgångspunkter känns det naturligt att Finland och Sverige ställer sig positiva till Islands fråga om grannländernas intresse att delta i luftövervakningen över Island under Norges övervakningstur år 2014. I går har Finlands statsminister Katainen meddelat att regeringen är intresserad av att koordinerat med Sverige delta i luftövervakningen. Intresse för att delta i operationen handlar uttryckligen om att stärka det nordiska samarbetet. Avsikten är inte att delta i luftövervakningen över andra länder som hör till Nato.

Det finns flera skäl för Finland och Sverige att ställa sig positivt till Islands fråga. I Finlands regeringsprogram har man ställt som mål att utöka försvarssamarbetet med de övriga Nordiska länderna. Våra länder har ett etablerat kompanjonskap med NATO med samarbete på många håll i världen – i Afghanistan, Kosovo och på andra ställen. Mot den bakgrunden är en ny samarbetsform, det vill säga. en nordisk gemensam luftövervakning över Island, ingenting dramatiskt. Samarbete skulle för både Sverige och Finland innebära ett mervärde i kompetensutvecklingen av luftövervakningsverksamheten. Det är ett erkänt faktum att kostnaderna inom försvarssektorn är en påfrestning för våra länders ekonomi, men Norden kan inte vara ett militärt tomrum och alternativet är därför inte att montera ned försvarsstrukturerna. Däremot är det både rationellt och klokt att fördjupa samarbetet både då det gäller materialanskaffningen och arbetsfördelningen. De nordiska länderna har sedan länge ett etablerat samarbete inom FN, och vårt samarbete inom militär och civil krishantering är en viktig del av vår gemensamma säkerhetspolitik.

Det är viktigt att påminna sig om att den här operationen uttryckligen är en åtgärd som förstärker det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Om Finland och Sverige skulle ställa sig avvisande till Danmarks, Island eller Norges samarbetsförslag med hänvisning till att de är Natoländer kan Sverige och Finland inte heller vänta sig hjälp av de nordiska Natoländerna i en sådan situation.