Det nordiska hälsosamarbetet

Bad i varme kilder
Photographer
Karin Beate Nøsterud/norden.org
Hälsan i Norden är god. Den genomsnittliga livslängden i regionen är över 80 år och en stadigt ökande del av livslängden ser dessutom ut att utgöras av friska år. Spädbarnsdödligheten i de nordiska länderna är bland den lägsta i världen, och samtliga fem länder är med bland de 20 och fyra bland de 5–6 länderna med den lägsta spädbarnsdödligheten.

Intresset för ett utökat nordiskt samarbete inom hälso- och omsorgssektorn har visat sig vara stort. 

Den tidigare svenska ministern Bo Könberg har skrivit en oberoende rapport om hur det nordiska samarbetet inom hälsoområdet kan utvecklas och förstärkas under de kommande fem till tio åren. Han lägger fram 14 konkreta förslag till framtidens nordiska hälsosamarbete.

Rapporten betonar inledningsvis att en central fråga för dessa förslag är vilka hälso- och omsorgsfrågor som kan hanteras bättre genom ett nordiskt samarbete. Det måste också göras en bedömning av vilka frågor som bättre kan hanteras på europeisk nivå.  

Sedan rapporten presenterades för Ministerrådet 2014 har de nordiska social- och hälsoministrarna återkommande diskuterat och fattat beslut om att verkställa initiativ som anknyter till rapportens förslag. Nedan presenteras förslagens innehåll kort, tillsammans med nuvarande status.

 

1. Kraftfulla insatser mot den ökande antibiotikaresistensen

Inom fem år minska användningen av antibiotika i Norden till den lägsta europeiska nivån. Stimulera ekonomiskt till forskning om nya antibiotika.

Status: Ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) har tillsammans med de nordiska ministrarna för livsmedels och lantbruksfrågor etablerat en tvärsektoriell nordisk strategigrupp mot antimikrobiell resistens under 2016. Gruppen ska stödja internationellt arbete och det gemensamma nordiska arbetet mot antimikrobiell resistens. Därutöver träffas nordiska experter på området regelbundet och lämnar prioriterade rekommendationer till strategigruppen. Det norska ordförandeskapet 2017 har även tagit initiativ till ett projekt som ska utarbeta en gemensam nordisk, generisk kommunikationsplan vad gäller antibiotikaresistens.

 

2. Ett förstärkt samarbete om högspecialiserade behandlingar i Norden

Etablera en nordisk beredningsgrupp på hög nivå för regelbunden dialog mellan länderna om behov av och möjligheter till samarbete på området. 

Status: Ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) har tillsatt en Nordisk grupp för högspecialiserad behandling som har påbörjat sitt arbete under 2016. Gruppen består av representanter från de nordiska hälsomyndigheterna och ska konsolidera samt stödja nordiskt samarbete på området.

 

3. Etablera ett nordiskt nätverk om sällsynta diagnoser

Upprätta ett nätverk för ett framtidsinriktat samarbete om sällsynta diagnoser för att stärka pågående och nya gemensamma insatser och samordna dessa på ett bättre sätt.

Status: Ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik (ÄK-S) har etablerat ett nordiskt nätverk om sällsynta sjukdomar som har påbörjat sitt arbete under 2016. Nätverkets uppdrag är att utveckla existerande och nya former för nordiskt samarbete om sällsynta sjukdomar, stärka nordiskt samarbete på området och förbättra koordineringen av gemensamma initiativ.

 

4. Etablera ett nordiskt virtuellt center för registerbaserad forskning

Stärk forskningssamarbetet om dataregister, biobanker och kliniska interventionsstudier. Inför en modell för ömsesidigt erkännande av etiska tester för nordiska forskningsprojekt.

Status: Det norska ordförandeskapet i Ministerrådet 2017 har initierat ett 3-årigt prioriteringsprojekt: ”Nordiskt forskningssamarbete för bättre hälsa”. Projektet inkluderar flera aktiviteter som relaterar till detta förslag.

 

5. Utöka samarbetet kring insatser för en förbättrad folkhälsa

Öka erfarenhetsutbytet i folkhälsofrågor, i synnerhet när det gäller användning av tobak och missbruk av alkohol.

Status: De nordiska social- och hälsoministrarna har valt att behandla förslag 5 & 6 gemensamt (se status nedan).

 

6. Etablera en nordisk folkhälsopolitisk plattform för att minska ojämlikheten inom hälsa

Skapa en plattform för förslag till nordiska projekt och aktiviteter med målet att minska skillnaderna i hälsa.

Status: De nordiska social- och hälsoministrarna har valt att behandla förslag 5 & 6 gemensamt och har under 2016 enats om att etablera en Nordisk folkhälsoarena bestående av representanter från de nordiska departementen med ansvar för folkhälsofrågor. Arenan ska bidra till att stärka policyutveckling och implementering av åtgärder för en god och jämlik hälsa i de enskilda länderna. Nordens Välfärdscenter (NVC) fungerar som sekretariat åt arenan.

 

7. Öka patientmobiliteten i Norden

Utvärdera vilken effekt de nordiska ländernas implementering av EU:s patientmobilitetsdirektiv har för patienterna samt försöka att öka deras rätt till vård och behandling i ett annat nordiskt land.

Status: Förslaget förväntas behandlas av Ministerrådet framöver.

 

8. Förstärk samarbetet om välfärdsteknologi

Skapa gemensamma nordiska definitioner och gemensamma riktlinjer för välfärdsteknologi med målet att harmonisera standarder för välfärdstekniska produkter. Innefatta brukarna i utvecklingsarbetet.

Status: Förslaget förväntas behandlas av Ministerrådet framöver.

 

9. Utöka samarbetet inom eHälsa

Fortsätt samarbetet vad gäller e-recept. Skapa ett nordiskt hälsobibliotek online och utveckla ett nordiskt sökverktyg för ”Min patient”.

Status: Förslaget förväntas behandlas av Ministerrådet framöver.

 

10. Stärk det nordiska samarbetet inom psykiatriområdet

Ha årliga nordiska toppmöten på psykiatriområdet, öka kunskapsinsamlingen och erfarenhetsutbytet om modeller för bästa praxis.

Status: Ministerrådet har tillsatt en nordisk arbetsgrupp på psykiatriområdet som ska utforma ramarna för ett löpande nordiskt samarbete vad gäller insatser för människor med psykiska sjukdomar. Gruppen har fastställt en ambition om att det anordnas ett nordiskt toppmöte vart annat år. Ministerrådets danska ordförandeskap arrangerade ett nordiskt psykiatritoppmöte under 2015 och det norska ordförandeskapet arrangerade ett toppmöte om psykisk hälsa i Oslo i februari 2017.

 

11. Utöka mandatet för samarbete inom hälsoberedskapsområdet

Utöka mandatet till den befintliga hälsoberedskapsgruppen (Svalbardgruppen) och inkludera alla aspekter inom ramen för ett nordiskt samarbete inom hälsoberedskap.

Status: Den nordiska hälsoberedskapsgruppen har givits ett nytt och utökat mandat som gäller från och med den 1:a januari 2017.

 

12. Bygg ut det nordiska läkemedelssamarbetet för större kostnadseffektivitet och en ökad säkerhet

Upprätta ett gemensamt apotek för ovanliga läkemedel och utöka samarbetet inom sällsynta läkemedel. Öka informationsutbytet om inköpsavtal och ansökningar om nya läkemedel.

Status: En kartläggning av de nordiska ländernas erfarenheter på läkemedelsområdet har genomförts under 2016. Kartläggningen och dess slutsatser presenterades i mars 2017 för Ministerrådet som beslutade att tillsätta en nordisk arbetsgrupp för informations- och erfarenhetsutbyte om pris och subventioner på läkemedelsområdet.

 

13. Etablera ett nytt nordiskt tjänstemannautbyte

Stärk det befintliga avtalet om tjänstemannautbyte genom ett treårigt pilotprojekt som ger möjlighet till kortare utbyte för tjänstemän som arbetar med hälsofrågor på relevanta departement.

Status: Ett pilotprojekt som öppnar för kortare utbytesvistelser för tjänstemän vid de nordiska social- och hälsodepartementen startade under 2015 och utvärderades i slutet av 2016. Ministerrådet har mot bakgrund av utvärderingen valt att förlänga pilotprojektet under 2017 och att samtidigt se på möjligheterna att därefter inkludera denna form för tjänstemannautbyten i den ordinarie utbytesordningen.

 

14. Skapa ett nordiskt samarbete rörande nationella experter i EU-kommissionen

Ingå ett nytt, informellt samarbete om placering av nationella experter i europeiska kommittéer på social- och hälsoområdet för ett bättre utnyttjande av ländernas resurser.

Status: Ministerrådet beslutade vid sitt möte i mars 2017 att arbeta vidare med förslaget.

Nordiska ministerrådets handlingsplan för Vision 2030

Handlingsplanen beskriver hur Nordiska ministerrådet ska arbeta för att uppnå visionens mål genom en rad initiativ, som anknyter till visionens tre strategiska prioriteringar: Ett grönt Norden, Ett konkurrenskraftigt Norden och Ett socialt hållbart Norden. Kopplat till de strategiska prioriteringarna finns 12 mål. De strategiska prioriteringarna och målen är styrande för all verksamhet i Nordiska ministerrådet de kommande 4 åren. Handlingsplanen är uppdelad i 12 delar, kopplade till de 12 målen.