Kan krissamarbetet i Norden bli bättre?
Samarbetsministrarna diskuterade Covid-19 och pandemins effekter på årets första möte, som hölls digitalt den 11 februari.
Finlands minister för Nordiskt samarbete, Thomas Blomqvist, som ledde samarbetsministrarnas möte, är bekymrad över att åtgärderna som har behövts för att bekämpa coronakrisen drabbar de nordiska gränsregionerna särskilt hårt.
- Vi befinner oss i en situation som ingen av oss kunde förutse ännu för ett år sedan, konstaterar han. Men nu ska vi försöka se framåt och lära oss av våra erfarenheter. Vi måste vara bättre förberedda när nästa kris kommer. Det finska ordförandeskapets målsättning är att skapa mekanismer som gör att vi gemensamt kan hantera utmaningarna bättre när de drabbar oss.
Dialogen mellan Nordiska ministerrådets Gränshinderråd och de nordiska samarbetsministrarna kommer att förstärkas under Finlands ordförandeskapsperiod. Redan nu har man enats om en systematisk och kontinuerlig uppföljning av de konkreta problem som pandemin har orsakat, och orsakar, i regionen. Under torsdagens möte tog samarbetsministrarna del av den kartläggning av problem i gränsregionerna som Gränshinderrådet har låtit utföra.
Utökat beredskapssamarbete ger större trygghet
Ministrarna diskuterade också det nordiska beredskapssamarbetet. Samarbete på det här området finns redan nu i regionen, men pandemiperioden har visat att ett tätare samarbete kunde gynna de nordiska länderna, och öka tryggheten inför kommande kriser.
Finland föreslog därför att en kartläggning av det nuvarande beredskapssamarbetet i Norden genomförs, både för att få en klarare bild av nuläget, och för att bedöma var den bästa utvecklingspotentialen finns.
-Förutsättningarna för att utveckla samarbetet vidare är goda. Utmaningarna vi möter påminner om varandra och därför är det nyttigt att granska hur samarbetet ytterligare kunde fördjupas, säger Thomas Blomqvist. Vi vill under Finlands ordförandeskap föra det här ärendet vidare på bred front, för att uppnå långsiktiga och hållbara resultat.