Matspillet minskar - men för långsamt

Handlingsplaner, tänketankar, statliga kampanjer och en mängd privata initiativ har lett till minskat matsvinn i alla nordiska länderna under de senaste åren.

Men det går långsamt.

Med nuvarande minskningstakt når Norden inte målet i FN:s hållbarhetsagenda, att halvera matsvinnet till år 2030, bedömer det nordiska Hållbarhetsutskottet.
 

Insatserna är för små och utspridda, anser Cecilie Tenfjord Toftby, svensk ledamot i utskottet. 

- Det finns ett stort engagemang och många fantastiska initiativ från enskilda människor och företag. Men nu är det dags att skala upp dem. Vi har bara tio år på oss, säger Cecilie Tenfjord Toftby. 

Vid sitt digitala, simultantolkade möte under tisdagen (31 mars 2020), enades utskottet om förslag till några gemensamma nordiska tag mot matsvinnet.

Bland annat vill utskottet arrangera en expertutfrågning, eller hearing, för att identifiera de mest verksamma metoderna att minska matsvinnet. 

- Tanken är att varje land visar fram sina bästa exempel i ett gemensamt seminarium med internationella experter. Erfarenhetsutbyte är viktigt för att samla alla idéer och se vilka som bär, säger Cecilie Tenfjord Toftby.

Utifrån resultatet av expertpanelen vill utskottet också se en gemensam nordisk kampanj. Dessutom vill utskottet se en rapport i 2024 som visar var Norden står i förhållande till verdensmålet om halvering af madspildet i 2030.

Drygt hälften av procent av matspillet uppstår i de enskilda hushållen, visar EU-statistik.

Men även hotell- och restaurangbranscherna har ett stort ansvar att förbättra sin mathantering, anser Mette Hjermind Dencker, ledamot i Hållbarhetsutskottet från Danmark. 

- Mycket pengar går till spillo i de här branscherna. Ännu har vi inte knäckt matspillet i Norden, säger Mette Hjermind Dencker.