Nordiska rådet håller internationellt toppmöte om Ukraina

02.09.22 | Nyhet
Kristina Hafoss, ukrainske ambassadören Mykhailo Vydoinyk och Erkki Tuomioja på Nordiska rådets temasessioen 2022.
Fotograf
Lars Dareberg / Norden.org

Ukraina var temat också på Nordiska rådets temasession i mars 2022. Då gästades sessionen av ukrainske ambassadören Mykhailo Vydoinyk (i mitten), här tillsammans med rådsdirektören Kristina Háfoss och rådets presidenten Erkki Tuomioja.

Rysslands krig i Ukraina står i fokus då Nordiska rådet samlas till möten i Reykjavik den 5-7 september. På programmet står bland annat ett internationellt toppmöte med parlamentariker från Baltikum, representanter från Ukraina samt oppositionen i Ryssland och Belarus.

Syftet med det två dagar långa toppmötet är bland annat att få en färsk uppdatering av den nuvarande situationen i Ukraina, höra oppositionsrepresentanterna om deras kamp i Ryssland och Belarus och tillsammans diskutera vägen framåt. Avsikten är också att se hur de baltiska och nordiska länderna eventuellt kan främja en positiv utveckling på längre sikt i regionen.

Värdar för toppmötet är Nordiska rådet och Baltiska församlingen. De två parlamentariska organisationerna har ett tätt samarbete och möts varje år. På grund av det den ryska invasionen av Ukraina har också ukrainska representanter och företrädare för den ryska och belarusiska oppositionen bjudits in denna gång.

Viktigt visa stöd

I toppmötet deltar bland andra Lesia Vasylenko, medlem av det ukrainska parlamentet, och Elina-Alem Kent, journalist vid ukrainska nyhetssajten Kyiv Independent.

Från Ryssland kommer Jevgenia Kara-Murza, som jobbar för Free Russia Foundation och är hustru till den fängslade ryska oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza. Från Belarus deltar bland andra Franak Viacorka, som är chefsrådgivare till oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.

Också Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och utrikesminister Thórdís Kolbrún Reykfjörd Gylfadóttirgästar gästar mötet måndagen den 5 september.  

- Nordiska rådet och Baltiska församlingens verksamhet bygger på en lång tradition av demokrati, öppenhet och fredlig samexistens, värderingar som är oerhört viktiga i dagens värld. Det är lika viktigt att stödja Ukraina i sin försvarskamp som det är att upprätthålla kontakter och stödja dem som motsätter sig krigspolitiken i Ryssland och Belarus. Den demokratiska opposition befinner sig i en trängd situation, personer som motsätter sig krigspolitiken hotas med långa fängelsestraff eller värre, säger Nordiska rådets president Erkki Tuomioja.

Ukraina och Belarus högt på dagordningen

Ukraina har dominerat Nordiska rådets utrikespolitiska agenda sedan det ryska anfallskriget inleddes den 24 februari. Rådet har fördömt Ryssland i starka ordalag och uttryckt helhjärtat stöd för Ukraina. Nordiska rådets temasession som hölls i mars 2022 behandlade Rysslands attack mot Ukraina. Tillsammans med Baltiska församlingen har rådet också ingått ett samarbetsavtal, som starkt präglas av den ryska invasionen.

Nordiska rådet har sedan länge haft etablerade kontakter både med aktörer från Ryssland och Belarus. Sedan 2007 har rådet hållit årliga gemensamma möten med den belarusiska oppositionen och NGO:er. Kontakten med regimen från respektive länder har lagts på is men man har ansett att det är viktigt att hålla kontakten med oppositionen.

Det internationella toppmötet ordnas i anslutning till Nordiska rådets årliga septembermöten, där presidiet, de fyra utskotten och partigrupperna sammanträder. Septembermötena utgör traditionellt starten på rådets höstverksamhet.

Information till medierna

I samband med det internationella toppmötet ordnas en presskonferens, där bland andra ukrainska parlamentsledamoten Lesia Vasylenko deltar tillsammans med Nordiska rådets president Erkki Tuomioja och Baltiska församlingens president Jānis Vucāns. Fler deltagare kan tillkomma.

Presskonferensen hålls 5.9 kl. 17.15 (isländsk tid) i rum Eyri i Harpa, Reykjavik. 

Anmälan senast 5.9 kl. 12 (CET) här:

Nordiska rådet bildades 1952 och är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet har 87 medlemmar, från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt från Färöarna, Grönland och Åland.

Baltiska församlingen är ett parlamentariskt samarbetsorgan bestående av medlemmar från Estland, Lettland och Litauen. Det bildades 1991.