Vad vet vi egentligen om integrationen i Norden?

21.11.18 | Nyhet
Børn i Mjølnerparken
Fotograf
norden.org/Ane Cecilie Blichfeldt
Vi vet ganska mycket, men kunskapen har hittills varit splittrad och statistiken svår att jämföra. Ett banbrytande samarbete mellan de nordiska statistikmyndigheterna har nu samordnat registerdata på invandrings- och integrationsområdet.

För första gången har vi nu detaljerad och samordnad statistik från registerdata för hela Norden. Vebjørn Aalandslid, seniorrådgivare på Statistisk sentralbyrå i Norge, har ansvarat för projektet som har gjort detta möjligt.

– Det har inte gjorts många lika grundliga försök att göra jämförelser mellan ländernas identiska grupper invandrare och efterkommande när det gäller utbildning, deltagande i arbetslivet och personer som faller helt utanför. Vi har tagit fram ett mer rättvist jämförelseunderlag, säger Aalandslid.

Att man nu kan jämföra statistik på detta område är unikt för Norden och har en stor potential för jämförande analyser. Motsvarande registerdata är inte tillgängliga för andra regioner i Europa. Det har gjorts ett antal nordiska undersökningar om integration och invandring tidigare, men de har varit sporadiska och har ofta tampats med olika definitioner i de enskilda länderna.

Vi har tagit fram ett mer rättvist jämförelseunderlag.

Vebjørn Aalandslid, seniorrådgivare på Statistisk sentralbyrå i Norge

Första steget

Det som nu är tillgängligt i den nordiska statistikdatabasen www.nordicstatistics.org är elva tabeller med statistik om befolkning, utbildning och arbete. Den visar därmed också de grupper som står utanför både utbildning och arbetsliv. Nordiska ministerrådet har gett en miljon danska kronor till projektet. Catrine Bangum, seniorrådgivare och ansvarig för integrationsområdet, är glad över den nya statistiken och vill se ytterligare utveckling.

– Den nya statistiken ger i dag en ögonblicksbild, men målet är att statistiken uppdateras regelbundet. Efter flyktingkrisen har man satt igång många olika åtgärder och satsningar på integrationsområdet i de nordiska länderna. Det ska bli intressant att se vilken effekt de får. Genom statistiken kan vi följa och jämföra utvecklingen på integrationsområdet i länderna över tid, säger Bangum. 

Vebjørn Aalandslid på Statistisk sentralbyrå är inne på samma sak. Han menar att det är helt avgörande att arbetet med invandrings- och integrationsstatistiken följs upp.

– Det är otroligt viktigt eftersom den här typen av projekt ofta blir fristående. Man gör en analys och den blir bara ett ögonblick i tiden. Bra statistik måste ha tidsöar. Man måste kunna följa utvecklingen över tid och inte bara ha ögonblicksbilder. Det är mycket roligare att titta på en video än på stillbilder, menar Aalandslid.

Siffrorna i den statistik som nu finns tillgänglig är dock bara från 2016/2017. Målet är att statistiken uppdateras årligen för att kunna mäta utvecklingen. På sikt kommer det också vara möjligt att lägga till statistik om arbetslöshet, inkomst, yrke, arbetstid och demografisk utveckling.  

Genom statistiken kan vi följa och jämföra utvecklingen på integrationsområdet i länderna över tid.

Catrine Bangum, seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet

Mycket är likt, men det finns skillnader

Gemensamt för de nordiska länderna är att efterkommande till dem som invandrat från Afrika och Asien har relativt många avhopp från gymnasiet, och samtidigt har de något lägre deltagande i arbetslivet. Män från dessa grupper hoppar också av gymnasiet oftare än kvinnor. Statistiken visar också att det finns relativt stora skillnader mellan de nordiska länderna. Norge och Finland klarar sig bättre än Sverige när det gäller invandrares avhopp från gymnasiet. Samtidigt blir invandrare från Afrika och Asien i högre grad sysselsatta i Sverige än i de övriga nordiska länderna. Aalandslid tycker att det är svårt att säga att ett land är bättre än ett annat. Länderna är bra eller dåliga på olika områden.

– Det viktigaste är att kunna visa olika utvecklingstendenser i de nordiska länderna; vissa länder framhäver sig på utbildningsområdet och andra är bättre på sysselsättning. Sammantaget är det svårt att peka ut ett land som bättre än ett annat, säger Aalandslid.

Vad kan vi lära oss?

Temat för konferensen där den nya statistiken lanserades var: Var står vi, vart är vi på väg och vad kan vi lära av varandra? Så vad kan den nya statistiken användas till? Aalandslid menar att den kan bidra till en mer kunskapsbaserad diskussion med faktiska siffror som säger något om situationen i dag och utvecklingen över tid. Den visar också en ögonblicksbild som är värd att notera.

– För ländernas regeringar måste detta vara mycket intressanta styrdata genom vilka de kan lära sig lite av varandra. Jag tror till exempel att man bör se på Sverige och fråga vad de har gjort för att somalier som har bott länge i landet har en så mycket högre sysselsättningsgrad än vi ser i Danmark och Norge, avslutar Aalandslid.