Konkret plan ska ge ännu relevantare samarbete

17.09.20 | Nyhet
Nordiska flaggor
Photographer
Magnus Fröderberg/Norden.org
Den konkreta handlingsplanen för det nordiska samarbetet tog ett steg framåt när den godkändes av de nordiska samarbetsministrarna den 10. september. Det är en 4-årig plan som utgår från den vision för samarbetet som statsministrarna beslöt om ifjol. Visionen slår fast att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Handlingsplanen har tagits fram genom inspel från alla politikområden inom Nordiska ministerrådet, i samarbete med Nordiska rådet och de nordiska institutionerna. Processen har i högre grad än någonsin tidigare också involverat civilsamhället, inklusive de unga.

Handlingsplanen styr samarbetet i en mer klimat- och hållbarhetsanpassad riktning än förut.

Digitaliseringens möjligheter lyfts fram bland annat inom forskning och utbildning, och på innovations-, hälso- och sjukvårdsområdet. En målsättning är också att digitala lösningar ska underlätta mobiliteten inom regionen. 

Den gröna omställningen av vårt samhälle är en helt avgörande del av visionen för det nordiska samarbetet, Vision2030, säger Danmarks nordiska samarbetsminister, Mogens Jensen, som ledde mötet. En effektiv omställning förutsätter samarbete på tvärs mellan sektorerna och mellan offentliga och privata aktörer i Norden, konstaterar han.

-Vi vill gärna göra vårt för att vi i Norden ska se noggrannare på hur vi kan stödja områden som en grön transport- och byggsektor, hållbarare offentliga inköp, och hållbarare textilproduktion, säger Mogens Jensen. Vi har också fokus på den nordiska naturen och kommer också att utreda bl.a. hur vi tillsammans kan understödja en minskning av avfall i havet, och satsa på naturbaserade klimatlösningar.

 

Kultur och utbildning är fortfarande centralt i samarbetet

Under beredningsprocessen har framförallt kultursektorn uttryckt oro för hur de omprioriteringar som nu görs kommer att drabba kultursamarbetet.

Omprioriteringarna påverkar budgetarna på kultur och utbildningsområdet, men de kommer fortsättningsvis att höra till samarbetets viktigaste områden. 

-Jag är den första att betona kultur- och språksamarbetets betydelse också i fortsättningen, säger Mogens Jensen. Bland projekten har vi bland annat Nordplus, Nordiska ministerrådets stödprogram för livslångt lärande och mobilitet, och en fortsättning av Norden i skolan, nämner han. 

-Våra kulturinstitutioner har också en central roll som förmedlare av nordisk kultur och konst, både för unga och äldre, fortsätter han.   

Speciellt fokus på hållbarhet, jämställdhet och barn och unga

Handlingsplanen är strukturerad utgående från tre strategiska tyngdpunktsområden: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Utöver den genomgående betoningen av hållbarhet, ska jämställdhet och ett barn- och ungaperspektiv genomsyra alla delar av det nordiska samarbetet under strategiperioden. I handlingsplanen har man också särskilt uppmuntrat  tvärsektoriella satsningar. 

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki konstaterar att handlingsplanen är ett verktyg för att kommunicera, följa upp och utveckla de viktigaste satsningarna inom samarbetet. Hon är speciellt nöjd över att handlingsplanen är så konkret. Lehtomäki räknar upp några exempel från det gröna området:

-Vi har bland annat flera satsningar på klimatvänlig energiutveckling. Biodiversitet är en annan prioritering; vi ska utveckla livsmedels- och fodergrödor som är tåligare mot extremväder och klimatförändring. En extra satsning på den nordiska miljömärkningen Svanen ska också göra det lättare för nordborna att välja miljö- och klimatvänliga alternativ. 

Mobiliteten i regionen är högprioriterad

En av hörnstenarna i det nordiska samarbetet är mobiliteten inom regionen. 

-Arbetet för att göra Norden till en ännu mer integrerad region är självklart högprioriterat, säger Paula Lehtomäki.

Mogens Jensen fortsätter:

-Utgående från de inspel vi har fått från civilsamhället vet vi att både unga och äldre invånare i Norden verkligen räknar med att vi ska fokusera på att förbättra mobiliteten. Vi kommer att öka satsningarna för att offentliga digitala tjänster ska kunna användas över gränserna, så att det blir lättare att driva företag, studera och arbeta i ett annat nordiskt land. 

Uppföljning tryggar relevans

I den helhet som godkändes ingår också en också ett krav om kontinuerlig uppföljning av arbetet. Uppföljningen är samtidigt ett sätt att säkra relevansen i samarbetet. Även om handlingsplanen är tänkt att styra verksamheten under fyra år, måste samarbetet vara flexibelt och kunna justeras efter ändrade förutsättningar. Det visar inte minst Covid-19 krisen och de omstörtande utmaningar som följt i dess spår. 

-Konsekvenserna av pandemin påverkar naturligtvis samarbetet på de flesta områden under de kommande åren, konstaterar Mogens Jensen. Vi reserverar t.ex. resurser för att uppnå en bättre gemensam hantering av kriser, som pandemier.

Handlingsplanen för det nordiska samarbetet träder i kraft efter att den har behandlats och godkänts också av Nordiska rådet. Rådet behandlar planen under sessionsveckan i oktober.