Om Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM)

De nordiska ländernas gemensamma kultur, historia och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete på jämställdhetsområdet samt gå i spetsen för att främja lika rättigheter, behandling och möjligheter för LGBTI-personer.

De nordiska ländernas gemensamma kultur, historia och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete på jämställdhetsområdet samt gå i spetsen för att främja lika rättigheter, behandling och möjligheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (LGBTI-personer).

Jämställdhet handlar om en jämn fördelning av makt, omsorg och inflytande, och att kvinnor/flickor och män/pojkar ska ha samma rättigheter, ansvar och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet kräver också ett samhälle som är fritt från könsrelaterat våld. För att uppnå ett jämställt och rättfärdigt samhälle är det nödvändigt med en övergripande jämställdhetspolitik som omfattar både kvinnor och män.

I många länder och regioner i världen är LGBTI-personers rättigheter och möjligheter under press. I Norden bör det vara tvärtom. Därför ligger det nordiska samarbetet i framkant för att främja lika rättigheter, lika behandling och lika möjligheter för LGBTI-personer.

De nordiska regeringarnas samarbete på jämställdhets- och LGBTI-området leds av de nordiska jämställdhetsministrarna, som utgör Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM). Ministrarna träffas minst en gång om året då de diskuterar och fattar gemensamma beslut inom de områden där det nordiska samarbetet skapar större nytta än de enskilda länderna kan göra var för sig – det vi kallar nordisk nytta.

Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM), som består av representanter från samtliga nordiska länder samt Färöarna, Grönland och Åland, träffas minst tre gånger om året. Kommittén leder det praktiska arbetet och förbereder ministrarnas möten.

Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har det dagliga operativa ansvaret för ”driften” av det nordiska regeringssamarbetet. På sekretariatet finns även avdelningen för kultur och resurser som förbereder de frågor som tas upp i bland annat Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI. Det är också sekretariatet som efter beslut i någon av instanserna har ansvar för att besluten verkställs.

Ministerrådet bedriver ett aktivt samarbete med närområdena, som sträcker sig till de baltiska länderna, Nordvästryssland samt Arktis och Barentsregionen. De nordiska tjänstepersonerna på jämställdhetsområdet träffar sina kolleger från Estland, Lettland och Litauen vartannat år för att diskutera gemensamma prioriteringar. Det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet profilerar sig också internationellt, till exempel genom deltagande på de årliga mötena i FN:s kvinnokommission (CSW).

Mål och vision

Det nordiska jämställdhets- och LGBTI-samarbetet har som övergripande politisk ram ett samarbetsprogram som gäller i perioden 2019–2024. Samarbetsprogrammet består av en jämställdhetspolitisk del och en LGBTI-politisk del. På jämställdhetsområdet innehåller samarbetsprogrammet fyra strategiska insatsområden: 1) framtidens arbetsliv och tillväxt, 2) välfärd, hälsa och livskvalitet, 3) makt och inflytande samt 4) jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter. Jämställdhet skapas när allmänna beslut fattas, när resurser fördelas och när normer skapas. Därför ska jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet över hela det nordiska samarbetet. För att omsätta detta i handling används jämställdhetsintegrering som strategi.

På LGBTI-området innehåller samarbetsprogrammet tre strategiska insatsområden: 1) frihet och öppenhet, 2) livskvalitet och levnadsvillkor samt 3) nätverk och civilsamhälle. Det nordiska samarbetet för LGBTI-personers rättigheter inleddes formellt 2020. För att aktivt ta itu med diskrimineringen av LGBTI-personer ska man använda ett intersektionellt perspektiv för att definiera och genomföra samarbetet och de insatser som det resulterar i. Intersektionalitet definieras här som ett analytiskt perspektiv för att stärka medvetenheten om och förståelsen för hur sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper, i samspel med andra identitetskategorier, drabbar LGBTI-personer i Norden och ger olika förutsättningar för att delta i samhället på lika villkor.

Prioriteringar och resultat

Jämställdhetsområdet

Ministerrådet ska framöver fortsätta arbetet med att integrera genus- och jämställdhetsperspektivet på alla samhällsområden.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”framtidens arbetsliv och tillväxt” inom jämställdhetsarbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • Kvinnor och män har lika möjligheter på framtidens arbetsmarknad. Könssegregerade utbildningsval som banar väg för en könsuppdelad arbetsmarknad måste motverkas.
  • Kvinnor och män i Norden delar på omsorgsarbetet för hem och barn. Detta är en nyckel till lika möjligheter att delta på arbetsmarknaden och för att säkerställa en jämställd framtida arbetsmarknad.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”välfärd, hälsa och livskvalitet” inom jämställdhetsarbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • Kvinnor och män har lika tillgång till god hälsa och social omsorg samt bemöts på lika villkor inom såväl hälso- och sjukvården som äldreomsorgen.
  • Kvinnor och män, pojkar och flickor har lika möjligheter i det offentliga rummet och lika rätt till kroppslig integritet. Sexuella trakasserier och övergrepp, negativa kroppsideal och stereotypa skildringar av kvinnor och män ska motverkas.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”makt och inflytande” inom jämställdhetsarbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • Kvinnor och män har samma möjlighet till inflytande och makt. Män och pojkar ska uppmuntras att delta i arbetet för jämn fördelning av makt och resurser i samhället.
  • Ett jämställt ledarskap med fler kvinnor i ledande positioner.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”jämställdhetsarbete med fokus på män och maskuliniteter” inom jämställdhetsarbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • Pojkar och män involveras i arbetet med jämställdhet, och restriktiva normer och könsstereotyper utmanas.

LGBTI-området

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”frihet och öppenhet” inom LGBTI-arbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • LGBTI-personer kan leva fritt och öppet och ha samma möjligheter i livet som den övriga befolkningen. Diskriminering och hatbrott ska förebyggas och motverkas. LGBTI-personer har samma tillgång till rörlighet i Norden som den övriga befolkningen.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”livskvalitet och levnadsvillkor” inom LGBTI-arbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • LGBTI-personer har lika tillgång till fysisk och psykisk hälsa. De väsentliga skillnaderna i både fysisk och psykisk hälsa som finns mellan LGBTI-personer och den övriga befolkningen ska minskas. LGBTI-personer ska ha lika tillgång på alla samhällsområden.

Inom ramen för det strategiska insatsområdet ”nätverk och civilsamhälle” inom LGBTI-arbetet strävar de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland efter följande:

  • Civilsamhällets LGBTI-organisationers kunskap och erfarenheter involveras i arbetet för LGBTI-personers lika rättigheter, behandling och möjligheter. Man ska bidra till och stärka civilsamhällets utveckling, nätverk och erfarenhetsutbyte för fortsatt utveckling av LGBTI-området i de nordiska länderna.