Tio insatsområden

Vi bidrar till att alla invånare i Norden på bästa möjliga sätt är förberedda på att möta en mer komplex framtid. Se vilka områden Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning arbetar med för att utveckla framtidens kompetens.
Forskning
Fotograf
Nordforsk

1. Forskning

Ny kunskap är viktigt för framtidens kompetens. Det nordiska forskningssamarbetet handlar om att öka forskningens betydelse för samhället, och för att uppnå högsta möjliga internationella kvalitet på den nya kunskap som produceras. Ambitionen är att bidra till att Norden blir världsledande inom forskning. Samarbetet sker under ledning av den nordiska institutionen NordForsk, som finansierar större tvärvetenskapliga forskningsprogram, inbegripet forskarutbildning, forskningsnätverk och rörlighet för forskare. Samarbetet omfattar även forskningsinfrastruktur med målet att öka tillgången till och användningen av befintlig forskningsinfrastruktur i Norden.

Samarbetet bidrar till förbättringar av de nordiska välfärdssamhällena och till ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv i Norden genom ny kunskap. Aktuella exempel på nordiska forskningssamarbeten är morgondagens utbildning, hållbar stadsutveckling och smarta städer samt personanpassad medicin.

Tidlig tverrsektoriell og inkluderende innsats
Fotograf
Scanpix

2. Tidiga, tvärsektoriella och inkluderande satsningar i utbildningssystemet

Forskning visar att en av de starkaste skyddsfaktorerna för utsatta barn och unga är utbildning och en tidig tvärsektoriell satsning. I Norden är vi överens om att lösa komplexa utmaningar i våra samhällen. Det gäller även utsatta barns och ungas välbefinnande samt utbildning som grund för ett bra vuxenliv. Det är en gemensam utmaning för hela Norden, och tillsammans måste vi hitta bra lösningar. En del av lösningen är ett tidigare och starkare tvärsektoriellt samarbete. Det viktigaste i ett bra samarbete – vare sig det är nordiskt, tvärsektoriellt eller tvärvetenskapligt – är tillit till varandra och fokus på gemensamma mål. I detta fall är målet och få med alla barn och unga – oavsett bakgrund – genom att främja tidiga, tvärsektoriella och inkluderande satsningar i utbildningssystemet.

Livslang læring
Fotograf
Scanpix

3. Livslångt lärande

Utbildning för alla i ett livslångt perspektiv är ett uttalat mål för det nordiska samarbetet på utbildningsområdet. Det gäller alla former av utbildning, livslångt lärande för alla i utbildningssystemet, i vuxen- och vidareutbildningarna och i arbetslivet. Det finns två centrala aktörer för livslångt lärande i det nordiska samarbetet: Nordplus, som är Nordiska ministerrådets största utbildningsprogram inom livslångt lärande, och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL), som är ett forum för nordiskt erfarenhetsutbyte. NVL:s verksamhet är inriktad på bland annat erkännande av kompetens, valideringskvalitet, vägledning, lärande i och för arbetslivet och kompetensutveckling av vuxenlärare, integration och inkludering genom vuxnas lärande.

Entreprenørskap og innovasjon
Fotograf
Scanpix

4. Entreprenörskap och innovation

Det finns ett behov av att utbildningssystemet förbereder elever och studenter för ett liv där de aktivt är med och skapar framtiden. Innovation handlar om att hitta resurser, metoder och möjligheter för att utveckla nya idéer. Och omsätta dem i praktiska lösningar som skapar mervärde för användarna. Nordiska ministerrådet har därför i flera omgångar arbetat för att stärka entreprenörskultur och koppling mellan utbildning, forskning och innovation i de nordiska länderna. Bland annat har man utvecklat nordiska kompetensmål och didaktiska principer för undervisning i entreprenörskap, och fem av de ledande tekniska universiteten i Norden (Nordic Five Tech) har ett nära samarbete om till exempel utbildning i entreprenörskap. Här har studenterna möjlighet att utnyttja alla fem universitets entreprenörskapsutbud.

Demokratisk forståelse
Fotograf
norden.org

5. Demokratisk kompetens

Demokratin utgör grunden för vårt samhälle. Vi tar den ofta för givet och kan lätt glömma att alla inte har våra erfarenheter eller delar vår förståelse av demokrati. Därför är det viktigt att vi hela tiden arbetar med vår demokratiska kompetens. Det gör vi genom att stärka utbildningssektorns förmåga att möta samhällsutmaningar och konflikter med demokratiska medel och att förhindra utvecklingen av våldsam extremism. Genom diskussion, erfarenhetsutbyte och ömsesidig kompetensuppbyggnad de nordiska länderna emellan. DIS-nätverket är vårt verktyg för att förebygga diskriminering, marginalisering och våldsam extremism samt främja demokratiskt medborgarskap bland barn och unga.

Digital kompetanse
Fotograf
Unsplash

6. Digital kompetens

Den digitala och tekniska utvecklingen går snabbt. Det skapar ett flertal möjligheter för våra samhällen. Samtidigt uppstår ett antal dilemman som vi måste förhålla oss till. En viktig uppgift är därför att se till att barn och unga har de kompetenser som krävs för att kunna klara sig i ett föränderligt, digitaliserat och automatiserat samhälle. Här spelar utbildningen en viktig roll. Nordic CRAFT Att skapa riktigt avancerade kreativa tänkare (Creating Really Advanced Creative Thinkers) är ett projekt som syftar till att utveckla 2000-talets nyckelkompetenser, såsom samarbete, problemlösning och innovation, kritiskt tänkande, kommunikation och datalogiskt tänkande. Erfarenheter från Nordic CRAFT visar att modellen för innovativ undervisning med teknik bidrar till att eleverna motiveras för att lära sig. Samtidigt utvecklas lärarnas kompetens som handledare när de arbetar med eleverna som producenter och aktiva förmedlare.

Bæredyktig utvikling
Fotograf
Scanpix

7. Hållbar utveckling

Nordiska ministerrådets Generation 2030-program stöder de nordiska ländernas genomförande av FN:s 17 hållbarhetsmål i Norden och betonar vikten av att engagera barn och unga som förändringsaktörer – nu och i framtiden. Inom utbildningsområdet finns ett särskilt fokus på att Norden ska vara ledande när det gäller att genomföra FN:s hållbarhetsmål nummer fyra om kvalitet i utbildningen och speciellt delmål 4.7 om globalt medborgarskap. De nordiska länderna arbetar med att identifiera de bästa metoderna att arbeta med hållbarhetsmål 4.7 i utbildningssystemet.

Språkforståelse
Fotograf
Unsplash

8. Språkförståelse

Språksamarbetet bidrar till kunskap om Nordens samhällsbärande språk, teckenspråk och nationella minoritetsspråk. Den ömsesidiga förståelsen mellan grannspråken danska, norska och svenska stärks genom samarbetet. Fokus ligger på sambandet mellan språk och kultur. Barns och ungas språkbruk och språkattityder står i centrum. Ett aktuellt tema är den framtida utvecklingen av Nordens språk mot bakgrund av påverkan från engelska, ny teknik och nya interaktiva sociala medier.

Bra språk- och kulturförståelse bidrar till upplevelsen av Norden som en gemenskap. Samtidigt ökar det intresset och motivationen för att studera eller arbeta i ett grannland. Ur ett kommunikationsperspektiv är det därmed en ömsesidig samverkan mellan rörlighetssatsningar och satsningar på språkområdet.

Mobilitet
Fotograf
Yadid Levy / norden.org

9. Rörlighet

Nordiska ministerrådets stödprogram Nordplus och Nordic Master bidrar till ökad rörlighet på utbildningsområdet. Det kan handla om allt från korta utbytesvistelser för skolelever till intensivkurser eller hela utbildningsprogram för studenter i högre utbildning eller aktiviteter inom vuxnas lärande. De nordiska programmen bidrar också till rörlighet för lärare, så att de kan bilda nätverk, samt till stora och små utvecklingsprojekt. Rörlighet står högt på den nordiska dagordningen. Det är inte bara för att det är praktiskt att man lär sig av varandra och utbyter erfarenheter över gränserna. Rörlighet bidrar också till bättre språk- och kulturförståelse och att man upplever Norden som en gemenskap. Även internationell kompetens stärks genom rörlighetsaktiviteter.   

Anerkjennelse av kvalifikasjoner
Fotograf
Scanpix

10. Erkännande av kvalifikationer

Rörlighet i Norden är en politisk prioritering. Hinder för att kunna studera eller söka arbete i ett annat nordiskt land ska i möjligaste mån tas bort. Därför är det en önskan att de nordiska länderna stärker samarbetet om ömsesidigt erkännande av varandras utbildnings- och arbetskvalifikationer på alla nivåer. Önskan är att nordiska medborgare inte ska bli avvisade när de söker till en utbildning eller söker arbete i ett nordiskt land enbart för att de tidigare utbildat sig i ett annat nordiskt land.