Tio insatsområden

Ny kunskap är viktigt för framtidens kompetens. Det nordiska forskningssamarbetet handlar om att öka forskningens betydelse för samhället, och för att uppnå högsta möjliga internationella kvalitet på den nya kunskap som produceras. Ambitionen är att bidra till att Norden blir världsledande inom forskning. Samarbetet sker under ledning av den nordiska institutionen NordForsk, som finansierar större tvärvetenskapliga utlysningar inom olika områden. Det handlar om områden som klimat, miljö, jordbruk, hälsa, arbetsliv, utbildning och forskningsinfrastruktur. Gemensamt för temana är att det är områden där länderna ser ett behov av kunskap på kort och lång sikt, och där det nordiska samarbetet kan stärka den nationella och nordiska politiken.

Samarbetet bidrar till förbättringar av de nordiska välfärdssamhällena och till ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv i Norden genom ny kunskap. 

Forskning visar att en av de starkaste skyddsfaktorerna för utsatta barn och unga är utbildning och en tidig tvärsektoriell satsning. I Norden är vi överens om att lösa komplexa utmaningar i våra samhällen. Det gäller även utsatta barns och ungas välbefinnande samt utbildning som grund för ett bra vuxenliv. Det är en gemensam utmaning för hela Norden, och tillsammans måste vi hitta bra lösningar. En del av lösningen är ett tidigare och starkare tvärsektoriellt samarbete. Det viktigaste i ett bra samarbete – vare sig det är nordiskt, tvärsektoriellt eller tvärvetenskapligt – är tillit till varandra och fokus på gemensamma mål. I detta fall är målet och få med alla barn och unga – oavsett bakgrund – genom att främja tidiga, tvärsektoriella och inkluderande satsningar i utbildningssystemet.

Utbildning för alla i ett livslångt perspektiv är ett uttalat mål för det nordiska samarbetet på utbildningsområdet. Det gäller alla former av utbildning, livslångt lärande för alla i utbildningssystemet, i vuxen- och vidareutbildningarna och i arbetslivet. Det finns två centrala aktörer för livslångt lärande i det nordiska samarbetet: Nordplus vuxen, Nordiska ministerrådets program för vuxenutbildning och livslångt lärande som ger stöd till samarbete och utbyte mellan läroanstalter och andra aktörer i de nordiska och baltiska länderna, och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL), en nordisk nätverksorganisation som bidrar till policyutveckling och kompetensuppbyggnad inom vuxenutbildning. NVL:s verksamhet är inriktad på bland annat erkännande av kompetens, valideringskvalitet, digitalt deltagande, hållbar utveckling, vägledning, lärande i och för arbetslivet och kompetensutveckling av vuxenlärare, integration och inkludering genom vuxnas lärande.

Det finns ett behov av att utbildningssystemet förbereder elever och studenter för ett liv där de aktivt är med och skapar framtiden. Innovation handlar om att hitta resurser, metoder och möjligheter för att utveckla nya idéer. Och omsätta dem i praktiska lösningar som skapar mervärde för användarna. Nordiska ministerrådet har därför i flera omgångar arbetat för att stärka entreprenörskultur och koppling mellan utbildning, forskning och innovation i de nordiska länderna. Bland annat har man utvecklat nordiska kompetensmål och didaktiska principer för undervisning i entreprenörskap, och fem av de ledande tekniska universiteten i Norden (Nordic Five Tech) har ett nära samarbete. Här har studenterna möjlighet att utnyttja alla fem universitets studieutbud.

Demokratin utgör grunden för vårt samhälle. Vi tar den ofta för givet och kan lätt glömma att alla inte har våra erfarenheter eller delar vår förståelse av demokrati. Därför är det viktigt att vi hela tiden arbetar med vår demokratiska kompetens. Det gör vi genom att stärka utbildningssektorns förmåga att möta samhällsutmaningar och konflikter med demokratiska medel och att förhindra utvecklingen av marginalisering och våldsam extremism. Det är också viktigt att jobba för ömsesidig tillit, empati och sammanhållning i skolorna.  DIS-nätverket under Nordiska ministerrådet för utbildning, forskning och språk består av experter på området från de nordiska länderna. Nätverket är ett forum för utbyte av information om aktuellt nationellt arbete i frågor som handlar om demokratifrämjande och utbildning, förebyggande av marginalisering och våldsbejakande extremism samt hur man kan stärka sammanhållningen i skolan. Nätverket anordnar också seminarier.

Den digitala och tekniska utvecklingen går snabbt. Det skapar ett flertal möjligheter för våra samhällen. Samtidigt uppstår ett antal dilemman som vi måste förhålla oss till. En viktig uppgift är därför att se till att barn och unga har de kompetenser som krävs för att kunna klara sig i ett föränderligt, digitaliserat och automatiserat samhälle. Här spelar utbildningen en viktig roll. Nordic CRAFT Att skapa riktigt avancerade kreativa tänkare (Creating Really Advanced Creative Thinkers) är ett projekt som syftar till att utveckla 2000-talets nyckelkompetenser, såsom samarbete, problemlösning och innovation, kritiskt tänkande, kommunikation och datalogiskt tänkande. Erfarenheter från Nordic CRAFT visar att modellen för innovativ undervisning med teknik bidrar till att eleverna motiveras för att lära sig. Samtidigt utvecklas lärarnas kompetens som handledare när de arbetar med eleverna som producenter och aktiva förmedlare. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) fokuserar på digitalisering och den digitala omställningen av samhället genom två nätverk: Digital inkludering, som arbetar för att överbrygga den digitala klyftan och öka vuxnas förståelse för digitalt deltagande, och Digitalt arbetsliv, som ska arbeta med digital kompetensutveckling i arbetslivet.

Nordiska ministerrådets Generation 2030-program stöder de nordiska ländernas genomförande av FN:s 17 hållbarhetsmål i Norden och betonar vikten av att engagera barn och unga som förändringsaktörer – nu och i framtiden. Inom utbildningsområdet finns ett särskilt fokus på att Norden ska vara ledande när det gäller att genomföra FN:s hållbarhetsmål nummer fyra om kvalitet i utbildningen och speciellt delmål 4.7 om globalt medborgarskap. De nordiska länderna arbetar med att identifiera de bästa metoderna att arbeta med hållbarhetsmål 4.7 i utbildningssystemet.

Språksamarbetet bidrar till kunskap om Nordens samhällsbärande språk, teckenspråk och nationella minoritetsspråk. Den ömsesidiga förståelsen mellan grannspråken danska, norska och svenska stärks genom samarbetet. Fokus ligger på sambandet mellan språk och kultur. Barns och ungas språkbruk och språkattityder står i centrum. Ett aktuellt tema är den framtida utvecklingen av Nordens språk mot bakgrund av påverkan från engelska, ny teknik och nya interaktiva sociala medier.

Bra språk- och kulturförståelse bidrar till upplevelsen av Norden som en gemenskap. Samtidigt ökar det intresset och motivationen för att studera eller arbeta i ett grannland. Ur ett kommunikationsperspektiv är det därmed en ömsesidig samverkan mellan rörlighetssatsningar och satsningar på språkområdet.

Nordiska ministerrådets stödprogram Nordplus och Nordic Master bidrar till ökad rörlighet på utbildningsområdet. Det kan handla om allt från korta utbytesvistelser för skolelever till intensivkurser eller hela utbildningsprogram för studenter i högre utbildning eller aktiviteter inom vuxnas lärande. De nordiska programmen bidrar också till rörlighet för lärare, så att de kan bilda nätverk, samt till stora och små utvecklingsprojekt. Rörlighet står högt på den nordiska dagordningen. Det är inte bara för att det är praktiskt att man lär sig av varandra och utbyter erfarenheter över gränserna. Rörlighet bidrar också till bättre språk- och kulturförståelse och att man upplever Norden som en gemenskap. Även internationell kompetens stärks genom rörlighetsaktiviteter.

Rörlighet i Norden är en politisk prioritering. Hinder för att kunna studera eller söka arbete i ett annat nordiskt land ska i möjligaste mån tas bort. Därför är det en önskan att de nordiska länderna stärker samarbetet om ömsesidigt erkännande av varandras utbildnings- och arbetskvalifikationer på alla nivåer. Önskan är att nordiska medborgare inte ska bli avvisade när de söker till en utbildning eller söker arbete i ett nordiskt land enbart för att de tidigare utbildat sig i ett annat nordiskt land. 2022 undertecknade de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna en reviderad deklaration om automatiskt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning (den så kallade Reykjavikdeklarationen).