19 krav från Nordens unga för att rädda den biologiska mångfalden
Positionspappret innehåller 19 konkreta krav och överlämnas idag till de nordiska ländernas miljö- och klimatministrar.
- Det här projektet har visat att många unga är starkt bekymrade över förlusten av biologisk mångfald, och är villiga att handla aktivt. Nu är det på tiden att de nordiska regeringarna går först i kampen för ett globalt avtal som faktiskt löser krisen, säger Emma Susanna Turkki, Nordic Youth Biodiversity Network i Danmark.
Ett ”Parisavtal för naturen”
Det är bara fem månader kvar till FN-toppmötet om biologisk mångfald som ska ge världen ett nytt avtal för biologisk mångfald, planerat till oktober i Kunming i Kina om omständigheterna tillåter.
Det nya avtalet behöver bli en motsvarighet till Parisavtalet fast för naturen, och kräva legalt bindande åtaganden och regelbundna uppföljningar, enligt de unga bakom positionspappret.
De förespråkar också en internationell lag mot ekocidbrott, för att stoppa miljöförstöring i stor skala.
Rika och välordnade länder som de nordiska har ett stort ansvar, både för att driva på utvecklingen och för att hjälpa fattigare länder att finansiera skyddet av natur och biologisk mångfald, skriver de.
Norden ska ställa krav
– Vi vill se att Nordens regeringar aktivt förespråkar en mekanism som garanterar att världens länder får tillräckliga stöd för att leva upp till de mål de kommit överens om. Vi kan inte misslyckas ännu en gång, säger Gustaf Zachrisson, Nordic Youth Biodiversity Network i Sverige.
De nordiska ländernas miljöpåverkan är för hög, och de unga vill se fler incitament för att minska onödig konsumtion och gynna cirkulär ekonomi i Norden.
Bland annat vill de se skatt på produktion baserat på företagens miljöbelastning.
Regeringarnas ska granskas
De unga föreslår att alla de nordiska länderna inrättar oberoende expertorgan som granskar om politiken bidrar till att uppfylla målen i biodiversitetsavtalet, på liknande sätt som det svenska Klimatpolitiska rådet eller danska Klimarådet.
Flera av förslagen går ut på att involvera unga människor och personer som representerar Nordens ursprungsbefolkningar, både i de internationella förhandlingarna och i den nationella politiken.
På samma sätt som i klimatförhandlingarna bör ungdomsrepresentanter ingå i ländernas förhandlingsdelegationer.
Nordisk ungdomsgrupp med vid förhandlingarna
De 19 kraven i positionspappret är slutresultatet av en två år lång process där nästan 3000 nordbor mellan 16 och 30 år har mötts i workshops, arrangerat webinarer med politiker och experter eller deltagit i en undersökning om ungas hållningar till biodiversitet (2200 svarande från hela Norden).
En redaktionsgrupp i nätverket Nordic Youth Biodiversity Network har sammanställt positionspappret.
De kommande månaderna vill de använda till att diskutera förslagen i positionspappret i offentligheten och förankra dem hos de nordiska regeringarna. En grupp ungarepresentanter från de nordiska länderna kommer att ha möjlighet att delta vid slutförhandlingarna och förmedla sina budskap.
