Höjdpunkter från den nordiska paviljongen på COP28

Från global översyn till nordisk översyn, från innovativ finansiering av skador och förluster till anpassningsutmaningar och involvering av unga. Från kulturens betydelse för den gröna omställningen till att vårt livsmedelssystems klimatskadliga påverkan äntligen kom på dagordningen. Ta del av höjdpunkterna från scenen i den nordiska paviljongen på COP28.

I paviljongen presenterades flera rapporter som alla ger en inblick i var vi står på flera avgörande områden, såväl globalt som i Norden.

De viktigaste slutsatserna från FN:s miljöprograms Emission Gap Report 2023 presenterades och efteråt diskuterades resultaten i rapporten Nordic Stocktake. Sammantaget gav det en inblick i det globala läget och de utmaningar som särskilt gäller Norden. Och kanske var det minst lika viktigt att det blev en bra debatt om behovet av att ta fram attraktiva visioner om hur det klimatneutrala samhället ser ut. Hur vill vi att livet ska se ut 2050?

Utvalda scenarier från World Energy Outlook, som ges ut av det internationella energiorganet IEA, presenterades och diskuterades. Rapporten är en nyckelrapport för energisektorn och den utgjorde grunden för ett flertal energirelaterade evenemang i paviljongen. 

FN:s miljöprograms Adaptation Gap Report 2023 hade underrubriken ”underfinansierat och oförberett”, så det var inga positiva resultat som presenterades. Efter presentationen av rapporten delade det nordiska samarbetet med sig av konkreta erfarenheter av anpassningsarbete i städer och längs kusterna som ska göra dem mer motståndskraftiga mot extrema väderfenomen. Hur kan forskning och lagstiftare arbeta tillsammans på lokal och nationell nivå för att skapa den mest effektiva politiken för klimatanpassning? 

Operationaliseringen av fonden för skador och förluster var ett stort tema under COP28 och även i den nordiska paviljongen. Fonden antogs undantagsvis redan under den första förhandlingsdagen, då även bidrag från flera länder tillkännagavs.

En rapport om innovativa källor och mobilisering av finansiering av skador och förluster, som beställts av Nordiska ministerrådet och tagits fram av Wenger Law, presenterades och diskuterades i en panel bestående av medlemmar i en särskild kommitté som tagit fram förslaget till operationaliseringen av fonden. Och som Ole Thonke, Danmarks biträdande sekreterare för utvecklingspolitik, påpekade från scenen: ”Finansiering genom traditionella offentliga källor räcker inte för att fylla den ekonomiska klyfta vi står inför. Vi måste därför titta på innovativa finansieringsalternativ.”

Unga röster hördes återigen på den nordiska scenen med 14 evenemang arrangerade av nordiska och globala ungdomar. Nytt för i år var att vi bad de nordiska FN-ungdomsdelegaterna att bjuda in en gäst de inspireras av till ett personligt samtal på vår scen. Under rubriken ”Nordic Talks” kunde man se och höra sex gripande samtal om allt från klimatångest till mobilisering och konkreta resultat, som rörelsen #JusticeforRosa som bidragit till att inrätta EU-dagen för klimatoffer den 15 juni. 

I år hade vi stark betoning på kultursektorns betydelse för att vi ska lyckas med den gröna omställningen. Med en daglig visning av den grönländska konstnären och poeten Jessie Kleemanns verk ”Arkhticós Dolorôs” (Arktisk smärta) och två paneldebatter om behovet av kritisk och oberoende journalistik samt kulturens plats och roll i klimatdebatten blev det tydligt att det finns en inneboende kraft i konst och kultur som kan skapa förståelse och främja verklig förändring. 

COP28 var mötet då vårt livsmedelssystem äntligen sattes på dagordningen i den bredare debatten. Det nordiska samarbetet har varit pådrivande i flera år, bland annat genom att de senaste två åren arrangera temadagen Food Systems Takeover i den nordiska paviljongen på COP. Livsmedelssystemen står för ungefär en tredjedel av världens utsläpp, så klimatförändringar och livsmedelssystem är nära sammankopplade och båda kräver samordnade globala insatser.

Jämställdhet och klimatpolitik hänger oupplösligt samman. Det fastslogs med eftertryck på COP27, där det nordiska samarbetet arrangerade ett sidoevenemang tillsammans med Afrikanska unionen och FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt. I år lanserade vi kunskapsbanken ”The Nordic Knowledge Hub on Gender and Climate”, där vi samlar den senaste forskningen som visar varför klimatpolitiken måste bli mer jämställd. I en paneldebatt diskuterades också de jämställdhetsutmaningar som är förknippade med att skapa en grön arbetsmarknad. Endast en av tre nordbor med ett jobb inom den gröna sektorn är kvinna, medan koldioxidintensiva branscher som transport, energi, jordbruk och bygg traditionellt domineras av män. Därför har omställningen av dessa branscher också störst inverkan på mäns arbetsliv.