Jorodd Asphjell ny president för Nordiska rådet

Jorodd Asphjell har varit med i Nordiska rådet sen 2009 och han tillhör den socialdemokratiska gruppen. Han är också medlem av rådets presidium. Hans resa i Nordiska rådet började som suppleant 2009 och sedan 2012 har han varit ledamot.

Asphjell säger att han vill stärka det nordiska samarbetet i kristider.

- Vi lever i oroliga tider. Vi gick från en pandemi som drabbade alla delar av samhället – till krig i Europa. Norska presidentskapsprogrammet kommer att ha nordiskt krissamarbete högt på agendan. Våra erfarenheter från hanteringen av pandemin ska användas för att stärka samarbetet kring beredskapen i de nordiska länderna. Med Finland och Sverige i Nato kommer det nordiska försvarssamarbetet också att bli närmare, säger Jorodd Asphjell.

Helge Orten är ordförande för den konservativa gruppen och medlem av rådets presidium. Han betonar möjligheterna av ett Norden där alla länder är med i Nato.

- Snart är förhoppningsvis alla de nordiska länderna med i Nato. Det här är en otrolig möjlighet på många plan. I Nordiska rådet har vi länge sagt att vi måste ha mer nordiskt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Nu har vi möjligheten, säger Helge Orten.

Asphjell och Helge Orten valdes enhälligt på Nordiska rådets session i Helsingfors den 3 november. De tillträder vid årsskiftet.

Det norska presidentskapsprogrammet för 2023 genomsyras av den nya säkerhetspolitiska situationen, som sätter fokus på utökat behov av nordiskt försvarssamarbete. Ett säkert Norden är högsta prioritet för det norska presidentskapet.

Det norska presidentskapet lyfter också fram energikrisen som ett viktigt tema, liksom den pågående klimatkrisen. Enligt presidentskapet bör Norden leda utvecklingen genom att bygga nya energikällor med fokus på hållbarhet.

- Vi står inför en klimatkris. Vi måste minska utsläppen. Gröna lösningar för energi och transporter är centrala. Det senaste årets energikris har ytterligare förstärkt poängen: Det är angeläget att få nya energikällor på plats! Norden kan vara en föregångsregion, säger Helge Orten.

Norge vill att nordborna ska känna sig trygga och det förutsätter ett grönt Norden. Krishanteringen under pandemin är enligt presidentskapsprogrammet något som Nordiska rådet kan lära av för att hantera klimatkrisen.

Presidentskapet betonar att ett grönt Norden inte enbart är avgörande för ett säkert Norden, det är också en skyldighet gentemot den kommande generationen.

Förutom ett tryggt och grönt Norden vill det norska presidentskapet prioritera ungas delaktighet i samhället och politiken. Norge vill stoppa utvecklingen där unga hamnar utanför arbetslivet och ser utbildningsmöjligheter över landsgränserna i Norden som viktigt. Men Norge betonar att utbildningen bör motsvara framtidens behov.

Norges presidentskap ser unga som samarbetspartners och menar att de unga har kunskap och resurser som är nödvändiga för det nordiska samarbetet.

- Dagens unga är framtiden. Vi måste arbeta tillsammans för att säkerställa deras utbildning, arbete och deltagande i samhällslivet. Ett tryggt och grönt Norden är en förutsättning för de ungas framtid. De unga sitter på kunskap och resurser. Den nordiska traditionen att involvera barn och unga är viktig, unga är avgörande för våra samhällen och demokratier, säger Jorodd Asphjell.

Norge betonar också att ungas framtid påverkas av de klimatval som görs idag. Pandemin påverkade ungas psykiska hälsa. Norges presidentskap vill dra lärdom av hur pandemin sköttes också för att bättre kunna hantera ungas hälsa i krishantering.

Nordiska rådet är det officiella organet för samarbetet mellan de nordiska parlamenten. Rådet har 87 medlemmar som kommer från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.